Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
och inföllo i Frankrike och slogo
Fransmännen i flera stora
drabbningar.
Då kom snart kejsar Napoleon
i nöd oeli trångmål, när hans
fAl t h er rar blifvit slagne, och
slutligen blef han instängd i en
fästning, som liette Sedan. Der
måste han i början af September
gifvn sig filngen med sin
krigshär af 80,000 man och fördes till
ett slott i Tyskland, der ban
ännu sitter langen. Men
Tyskarne utbredde sig öfver norra
Frankrike och intogo dess
fästningar, och slutligen togo de
Frankrikes sista krigshär tillfånga i
fästningen Metz: det var icke
mindre än 170,000 man. Och
det finnes nu mer än 300,000
franska fångar i Tyskland.
Anda dittills kunde mun säga,
att Preussen försvarat sig emot
Frankrike. Nu, när alin
Frankrikes krigshärar voro förstörd»
och kejsaren filngen. lindé likväl
Fransmännen gerna slutat fred och
betalat, krigskostnad» rim- Men
nu ville åter Tyskarne öka sin
ära med att iiitngn det ryktbnrn
Paris, Frankrikes hufvudstad,
oeli eröfra två rika franska
provinser, Elsass och Lothringen,
som för länga tider tillbaka hört
under Tyskland. Dessutom ville
de i grund förstöra Frankrike,
för att det nldrig mer skulle
kunna anfalla Tyskland. Detta allt
smärtade Fransmännen så djupt;
att ile hellre ville strida för sitt
land in i döden. De hade nu
afsatt sin kejsare och gjort Frank-
rike till en republik, der folket
sjelf väljer sina styresmän.
Detta hjelpte ej mycket, ty
Preussens konung drog lncu sin
segrande här till Paris och
innesluter den stora staden alltsedan
den 19 September på alla sidor.
Så underligt är allting förbytt,
att nu är det Fransmännen, som
försvara sitt fädernesland, och
nu är det Tyskarne, som strida
blott för den toma äran. Båda
folken bära derföre sitt ansvar
för krigets utgjutna blod:
Fransmännen för dess början,
Tyskarne för dess fortsättning. Båda
straffas också hårdt för sin skuld.
Men hvem som till sist vinner,
detta beror icke sif soldater och
kanoner, utan af Guds makt, som
styr alla menniskors öden efter
sitt all visa råd. Och vi vänte,
med undran och bäfvan
utgången af denna förskräckliga strid:
del är dock alltid Guds vilja och
Guds rättfärdighet, som till sist
vinna segern. Z. T.
Hyresgäster.
I hörnet emellan ett stort torg
och en stor gata i staden leder
en vålhuggeii stentrappa upp till
en bodlokal. Det har alltid
vn-rit en besökt böda, alltjemt
springa menniskor upp och neil för
trappan och trängas i dörren,
både rikt folk oeli fattigt folk
hafva gått der, ty bodlokalen har
haft flera herrar.
Först når rununet var nytt,
golfvet fint, hyllorna nybetsade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
