Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4»j
långsamt, satte sin piske i sin
höuni hund och räckte henne
hjcrtligen den venstra handen för
att try kns.
— Ni kominer di uti bli vår
guvernant? yttrade han till
henne. Ni kommer ju icke att
gifva mig alltför långa lexor, icke
sannt ?
— Min kära Favorit», hvad
har uppehållit dig så länge? sade
mistriss Harcourt åt en liten flicka,
soin inträdde i rummet, med håret
sirligt ordnadt, och följd af miss
Grace. Barnet sprang till fru de
Surville och yttrade i mycket
smekande ton till henne; — Tycker
ni om tnig? Jag har icke i dag
på mig mina röda skor.
Under det fru de Surville
försäkrade Favorita, att frånvaron
af hennes röda skor alldeles icke
förminskade hennes värde, yttrade
Mathilda helt sakta till Isabella:
— Sorgdrägten kläder henne
ganska mycket, ehuru hon icke är
vacker — och Isabella svarade ined
en tankspridd min: — Men hon
talar ganska bra engelska för all
vara fransyska. Fru de Surville
talade engelska anmärkningsvärdt
väl: hon hade i sin tidigare
ungdom tillbringat flera år i
Elin-land och hennes något fremmande
uttal gaf äfven hennes språk en
lifligneh behaglig brytning. Da hon
icke var van vid de vanliga
uttryckssätten i ett samtal jiå
detta språk, uttryckte hon sina
tankar i vackra och ut valda ord, som
gjorde att de tycktes likaså
originela som riktiga.
Isabella, sotn älskade talanger
och ännu mera ombyte, blef
första aftonen förtjust i sin nya
väninna, isynnerhet då hon märkte,
att hennes egna falanger icki
lindé undfallit fru de Surville. Hon
visade prof på sinn små litterära
skatter, men |inn förvånades öfver
alt hon ick>" förbländade sin
domares ögon, fastän alla de vackra
saker, som hon lindé uttalat, lindé,
förtjent att bemärkas. Småningom
saktade sig hennes åtrå att tala,
och nyfikenheten att höra följde
straxt derpå. Unn erlor ett. för
henne alldeles nytt behag i att
samtala med en person, som stod
öfver henne i kunskaper, oeli
hvars öfverlägsenhet hon kunde
erkänna utan någon blandning
af afund.
— Jag antager, yttrade bon en
dag, i det hon höll upp efter att
ordentligt hafva uppräknat alla
engelska regeringars och
konungars åratal, jag antager, att ni i
Frankrike har någon bok, som
öfverensstämmer m«’d Grav*s
Me-inoire teehnique. Huru skulle ni
annars kunna hafva en så
oerhörd mängd af årtal i hufvudet?
l)å ni var vid min ålder, hade ti i
likaså mycket kunskaper i
kronologien och historien soui...
som ...
— Som ni, icke så? svarade
fru ib- Surville. Jag känner icke
om jng egde så mycket snni vid
er ålder, men jag kan försäkra er
att för närvarande är jag långt
ifrån att ega så mycket.
— Ah! sade Isabella med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
