Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Hon vädjade dervid till
Is;»-hnlln oeli Mathilda, som voro så
häpna öfver <leniiii djupa
okunnighet, att de ieke kunde finna ett
hastigt svar på denna fråga: —
Det är naturligt, sade slutligen
Mathilda: — att inan tycker om
det, som man har burit i sin
ungdom. Sedan skyndade hon sig
att, med en artighet utan
tillgjordhet, förskona miss Fanshaw från
tilllalle, att göra andra oartiga
anmärkningar Och hoprullade nätt
kopparsticket.
— Jag har aldrig sett ett
kopparstick blifva be/iaylii/ure
hoprulladt, sade lady Ncvil
småleen-de åt mistriss Harcourt.
Miss Fanshaw började genast
hoprulla etf annat, men hon vann
ieke samma framgång. Då
samtalet nu blef matt, togo mistriss
Fanshaw och hennes (lutter
afsked från sällskapet, högligen
missnöjda med sitt besök.
Efter deras bortgång erinrade
sig Mathilda den vackra lilla
a-sken och hon frågade om lady
Ncvil kände något 0111 den lilla
gossen, som hade gjort den.
Hennes högboreiihet afgaf en
intagande berättelse, som bestämde
Mathilda att förena sig med den
lille arbetarens beskyddare.
Mathildas naturliga godhet var
förr mera lidande än verksam,
men hon hade lärt af fra de
Surville, att känslofullheten icke hör
utbryta i suckar eller i själfulla
ord. Hon hade äfven lärt, att
sparsamhct är nödvändig för
ä-delmod oeli för detta ändnniål
athiill hon sig ifrån att köpa det
som behagade henne för atl
kunna bispringa olyckliga. Hon
hade några dagar förut sett en
vacker gravyr, föreställande konung
Ludvig XVLs sista afsked från
sin falnilj; och då den syntrs
göra lifligt intryck nil fru de
Surville. beslöt Mathilda, att köpa
den åt henne; men hon betänkte
nu att den till detta uppköp
bestämda gtlinécn skulle blifva
Dätt-re använd till den så fintlige och
intagande lille gossens fördel.
Hon begärde då tillstånd af sin
mor, att få skicka att köpa en af
hans askar, men alla
domestiker-na voro då upptngna och asken
kunde icke blifva hemtad åt henne
förrän följande dags eftermiddag.
Fru dr’ Surville höll på att
läsa med Herbert då asken blef
hemtad. Favorita sprang fram
för att betrakra den och Herberts
öga vände sig plötsligen från
boken: trots alla lilius
ansträngningar att. fästa sin uppmärksamhet
pä låsningen, hörde han
upprepade utrop aft — Hvad den är
vacker!., hvad den är nätt!...
alldeles som ett sköldpaddssknl!..
af hvad är (len då gjord?
— Min käre Herbert, sade fru
de Surville: — vi måste
tillsluta boken, ty din tanke är blott på
asken.
— Det år mitt fel, sade
Mathilda: — jag vill gömma lådan
tills dess ban har slutat läsa.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
