Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215»
skapcr, så alt.dc, soiu lilla Karin
anmärkte, liaile stor likhet med
en mycket hög sockerkrokan,
..genom hvars springor och
öppningar vårsolens strimmor glänste
neil spelade", äfven häruti sn
o-liki verkligheten, emedan
tyskarnes befästningar just voro
utmärkta för sin fasthet, och
fransmännens tyvärr voro ett hastverk
blott; men jag berättar här
såsom skillnaden var i leken
emellan fransmän och preussare,
verkligheten är en sak för sig och
fakta ha dervidlag nog redan fört
sin talan.
Dä tyskarne voro fåtaligare,
lockades med eu drickspenning
drängpojken Gustaf till deras
hjelp, samt Nyströms Wille, som
egentligen ej visste hvad ban
skulle föreställa, men arbetade af
hjertans grund, och tyckte det vara
ett „vargis sà behäudligt torn dom
byggd’ ti!-
Omsider var sjelfva påskdagen
allt färdigt, och Gösta sprang för
att af hushållsmamsellen
rekvirera nödigt tyg till trikoloren pa
Iranska tornet, soui Anna och
Karin skulle sv, medan Kurt på
samiua ball fordrade svart och
hvitt — tror jag — till
preus-sarnes fana som Lissi
förfärdigade.
„Se" utropade den spjufveru
August skrattande, da preussiska
fanan svajade på det. höga
tornets spets „se, jag tror tyskarne
fått en hvit kjortel och ett svart
förkläde till sin fana!" hvilken
qvickhet belönades naturligtvis
ined ett allmänt Jiurruh" liaa
fransmännen lör Preussens
,.kjnr-tclfanu1-, oeli genast besvarades al
de senare med en stor snöboll,
som dock snuddade förbi den föi
vinden fladdrande stolta
trieolu-ren, oeh nu blef signalen till
allmänt boinburdei neill.
Der uppe i fenstren stodo
<•-mellertid de äldre oeh asàgo
bar-dalekeu. Äfven bland dem
funnos preussare och fransmän, Gud
uns! och törs jag väl liviska at
er mina suià vänner, att lånte
Emmy sjelf stod der med sin
franska hjerta, och önskade seger àt
sina små, kära fransmän der flere
[iå gården.
Huru snöbollarne flögo och vi {+-+}
de omkring! knappast gick det
hetare till vid Saarbrucken oeh
Pont ü Mousson; rop, skrik, skratt,
och ifver öfverallt, både
fransmän och tyskar sågos snart
livit-pudrade uf suö!
N u uiåttade William un duktig
snöboll och kastade den med
sådan lärt mot den store
preussaren Kurt, som stod der högst
uppe pa sitt torn invid fanan, titi
mössan Hög ilVan hans hufvud,
och rubbade hans slätkammade
har. Ett jubelrop hördes frän
fransmännen. Do äldre-i leustrct
skrattade, en ny salfva fråu
tyskarne, som ätcrstudsade mol
den franska fäsiniugens fasta
väggar! en af siiöbuuiberua var hell
ii ära intill (iöstus öga, iiien han
undvek den geuoiu att böja sig
åt sidan; i alla läll var leken
vådlig, men så går det till i krig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
