Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lilli
En alton satt hon oeh spann
bredvid siti mors säng: hennes
små syskon hade samlat sig
omkring spiseln, der de förtärde
sinn poteter oeh sin mjölk till
qvällsvard.
— Gud välsigne de stackars
smil barnen! sade enkan, soin på
sin sjukbädd, hvilken hon väl
insåg att äfven skulle blifva
hennes dödsbädd, låg oeh grubblade
öfver de arma smås öde, när bon
skulle falla undan.
Mary stannade sin spinnrock:
hon var rädd för att bullret
skulle hafva väckt hennes mor oeh
hindrat henne från att äter
insomna.
— Stanna icke din spinnrock
för min skull, min älskade Mary
sade hennes mor; jag sof icke,
och det är icke den som hindrar
mig att somna in. Men trötta
dig ej för mycket, min kärn
flicka.
— Ah, var icke rädd för det,
svarade Mary, jag är stark och
modig.
— Sådan var jag i fordna
tider, sade den sjuka.
— Och du skall snart återigen
blifva det, hoppas jag, di det blir
vackert väder.
— För mig blir »lei aldrig
mera vackert väder, sade hennes
mor; det vore en galenskap, att
nicrn hoppas derpå. Men hvad
jag deremot med säkerhet hoppas
är, att I skolen finna någon vän,
något stöd, stackars små
moderlösa som I snart skolen bli. En
tanke tröstar och uppehåller c-
mellertid mitt hjerta, tillochmetl
under denna sorgliga lid: och det
är, all jag icke qvarlemnat-
lingon, soin kan beklaga sig öfver
mig. Ehuru fattig, har jag dock
varit ärlig; jag bar uppfostrat dig
så, att äfven du måtte blifva det,
och jag är öfvertygad om, att din
bror och dina systrar äfven
skola uppföra sig såsom du; ty du
skall vara god emot dem, — sn
god. som du någonsin skall
kunna.
Barnen, aom just slutat sin
maltid, samlade sig omkring sängen,
för att höra hvad deras mor
sade. Ilon orkade ej mera tala, ty
hon var mycket svag; men hon
tog deras små händer, som de
lagt pä hennes säng, och slöt dem
i sina: — Gud välsigne er, minn
älskade barn; sade hon med
slocknande etäiumn. Gud välsigne er!
Ålsken och bistån hvarandra, sn
godt I det kunnen. — Godnatt!
- Farväl 1
Mary förde barnen i säng, |y
hon såg, att hennes mor var för
sjuk, att kunna tala; men Mary
anade icke, att bon var så dålig,
som hon verkligen var. Hennes
inor talade icke mera
sammanhängande; hon talade förvirradt
oin några skulder, och
isynnerhet om en till Marys
skol-lära-rinnu: hon ålade sin dotter alt
gå och betiilu den, emedan lioii
sjelf icke mera kunde göra det.
Tiioni veckans slut var den goda
modren död och begrafven, och
de värnlösa voro allena i det
ödsliga huset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
