Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinner hela verlden oeh tager
skilda till sin sjal ? Helsa, nrbete,
samvetsfrid, kärlek, frihet, — deri
består jordens lycka. Men äfven
ined dem är jordens lycka blott
en försvinnande dröm, om vi icke
hafva del i Guds himmelrike. Sök
dessa skatter, sök dem
framförallt, öfverallt, och då först skall
du finna den sanna lyckan. Allt
aiiiuit förgår, men Guds rike
består evinnerligen."
Så ([vittrar snöspnrfven. Jag
vet ej, om guldsökarne lyssna
derpå, men det vore väl, om de
gjorde det.
Z. T.
Bref till Trollsländans
läsare från Österbotten.
Det är bra länge sedan
undertecknad haft. tillfälle alt helsa
pä Trollsländan och hennes
läsarekrets. Jag griner derföre nil
till pennan för att skrifva ett. bref,
ehuru ämnet som det kommer att
afhandla är i hög grad sorgligt;
men — inan får ieke alltid höra
endast trcH i ga saker. Det
sorgliga som bänder i verlden bar
också lärdomar att gifva, om man
blott betraktar dem.
Uti Bottenhiifvet. eller
Bottniska viken, som skiljer
Österbotten från Vesterbotten, ligger invid
finska kusten en mängd öar,
klippor oeh skär, nf hvilka en del
äro bebodda. — På en af dessa
föddes för omkring 17 år sedan
en gosse, som var lillig, munter
oeh glad oeh gaf hopp otn sig
att blifva föräldrarnes fröjd oeh
ålderdomströst.
Missväxter kommo och härjade
föräldrarnes mellan stenar på ön
uppbrutna tegar och fisket, som
var öinnevånarnes förnämsta
näringsgren, blef år ifrån år allt
mindre gifvande. — Familjen
till-vexte, men inkomsterna blefvo
mindre. —„Detta tager icke lag",
tänkte den förståndiga öbonden
och så sålde ban sitt hemman på
ön och köpte ett annat i en
annan någfa, tnil nordligare belägen
socken i Österbotten och
öfverflyttade så till fasta landet.
För de på ön uppvuxna
barnen var uet mycket nytt att se
på fasta landet, och isynnerhet
ville den vid öfverfiyttningen 12
åriga gossen Abraham, den
gosse som jng redan nämnde,
hvilken var mycket liflig och
mottaglig för intryck, icke i början
kunna finna sig vid de inånga
nya förhållunden och nya
föremål, som nu mötte lians blickar.
Ar förflöto oeli gossen vexte
allt större. Han hade
innevarande sommar uppnått 17 årsålder,
då en i sig sjelf obetydlig
händelse inträffade, hvilken dock kom
att utöfva ett afgörande
inflytande på gossens öde. — Den ort
n f Österbotten der gossen bodde
besöktes af ett kringresande
akro-bataällskap, hvilket reste från by
till by och föreviste sina konster.
— Akrobat direktören talade
danska språket, men hade i sitt
sällskap tvenne 12 t\ l&årigu gos-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
