- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1872 /
157

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

157

du har rätt . . . hvarje fiber
af min varelse, hvarje min
själs förmögenhet säger mig
det. Jag har läst ditt bref
viil månens klara strålar. —
Luften var ren och balsamisk
såsom min Ångelinas tankar!
Flodens böljor sorlade sakta i
den tysta limmen? —
klipporna!— skogen! naturen i hela sitt
mnjestät,sympatiserade med den
saliga glädje jag erfor. — Skall
jag tillstå det för dig, min
själs vän? Jag kunde inte
e-inotstå begäret att för min
Orlando upplåsa de ställen ur ditt
bref, der det snille klarast
fram strålar, hvilket en dag,
jag är öfvertygad derom, skall
bekämpa bela det sociala
slaf-veriets system. — Med hvilken
vältalighet skildrar oj min
Angelinas sjiil sin ensamhet, sitt
hjertas isolering i den stora
bullrande verldsstaden! — Med
hvilken glödande kraft, med
hvilket obetvingadt oberoende,
slungar hon icke sina blixtar
öfver till de högmodiga och
aristokratiske förföljarnes leder!
— Ah, helt visst skulle icke
det toma hjernspüket af
verldsligt tvång kunna skrämma
eller förmå henne ntt uppgifva
det "i hennes inre fattade
beslutet." Förgäfves har modet
med sin gyllne drägt svängt
sina fanor i nöjets och
dårskapens salar; — min
Angelinas ögon hafva utan att
blinka kunnat uthärda gudinnans
bländande glans: och nu skulle

hon . . . nej, jag kan, jag vill
ej ett ögonblick tro derpå —
nu skulle hon efter denna
lysande seger vilja underkasta sin
ejäl den toma, förlamande,
me-ningslöae tyrann, som man
kallar fördom? — Nej, alla
hotelser, alla föreställningar af
dessa sä kallade domare öfver
ondt och godt skola behandlas
med förakt, 6åsom de förtjena
det af öfverlägsna själar, de der
fordra rättigheten att tänka
och handla för sig sjelfva —

— Hvad! Orden fönnynderska
och myndling skulle komma
min Angelina att blekna! Och
hvad äro dessa benämningar
på lagliga formaliteter, hvad
äro deBsa menskliga
instiftelser i förnuftets ögon, som
föraktar dessa eländiga fjettrar?
Vårt olyckliga, förtryckta,
förnedrade, förslafvade kön skulle
då vara dOmdt att göra ett
c-vigt offer af sina tycken, af
sin vilja på den allmänna
o-pinionens altare, medan
tyran-nernes eller de syslolösa
äskå-darnes skrän väcker det
hängifna offrets enthusiasm eller
förqväfver dess rop då under
dödskampen smärtan
franryc-ker det sanningens hånade ord ?

— Du vet måhända ej hvarå
denna diu Aramintas sista
anspelning syftar; men min
liögt-älskade Augelina, du skall få
veta aili, då vi blifvit
återförenade — ack, matte det ej
dröja länge! — inin
anspråkslösa boning trängtar att få e-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1872/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free