Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
nu förtjusande fristad, for dt n
tanken som en blixt genom
hennes hufvud, att hon med
pisten kunnat skrifva till sin vän,
ocb samtidigt dermed
upptäckte bon äfven, att det fans ett
postkontor i Cardiff.
Men innan bon bann få
svar pä det något sentida
brefvet, inträffade en händelse som
tvingade miss Warwick att
temna sin tillflyckt i
Llanwae-tur. Hon ströfvade en afton
temligen långt bort ifrån
hemmet och solen hade redan
längesedan gått wd, då hon kom
ihåg, att det för henne
valtid att återvända hem, innan
natten öfveraskade henne. Då
gick hon fulkondigt vilse; och
genom att följa en trång ock
stenig stig kom hon slutligen
fram till en hvass bergskant,
derifrån bon hvarken kunde
komma fram eller tillbaka. En
groflemnad walesisk arbete som
just då stod på bergsspetsen
och räknade sin hjord, sökte
derifrån med blickarne ett af
fåren, som hade förvillat sig.
Då märkte ban på långt
afstånd någonting hvit som
rörde sig; men det var dimma
och mörkt och han kunde ej
urskilja om det var en qvinna
eller hans förlorade får. I hopp
att det var det sednare,
skyndade ban till dess hjelp; ocb
e-huru ban blef något sviken då
ban såg att det var det förra var
han i alla fall nog mensklig, att
med mycken möda befria henne
ur hennes svåra belägenhet. Då
hon klättrade uppför berget
tappade hon sin ena sko. som
rullade ned i bråiljupet; den
undra, som var gjord af fint
oeh tunnt låder, blef genast
sönderrifven af de hvassa stenarne.
Hennes vackra silkesstrumpor
färgades nf blod, som flöt från
hennes små fina, illa sargade
fötter, och med verklig
tacksamhet antog hon
landtman-nens anbud att tillbringa
nat-nen under hans tnk, som man
varseblef på något afstånd.
Enligt hennes ledsagares
antagande borde Angelinelund
ligga ungefär fyra mil
derifrån, efter hvad han kunde sluta
till af miss Warwicks
beskrifning, som olyckligtvis hade
glömt det simpla namnet
Llan-waetur.
Angelina emottogs först med
mycken gästfrihet af en
qvinna med ett snyggt och
intagande yttre; men det varade ej
länge innan hon såg sig vara
ett föremål för sitt värdsfolks
nyfikenhet och misstankar. Uti
ett hörn nf rummet, bakom
ett litet rundt bord med en
väldig ölmugg stod en man
hvars hein yttre tillkännagaf
en veritabel walesisk
gentleman. Ett ljus hade blifvit
placeradt framför hans nåd;
ty ban var både
magistrats-person ocb eljest en stor man
i landet: ban kunde läsa
tidningen! Derföre var ban
äfven alltid mycket välkommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
