Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•198
vagn, madame, som vänta pä
att lady Diana skall fara liort.
— Hvilken vacker Hieka!
sade mrs Puffit. Men hvem.
i Guds namn, år den
besynnerliga varelse, som
beledsagar benne?
Angelina satte sig då bon
kom it).
— Band, madame? sade bon
åt modisten med endjupsnek
— Jag måste väl köpa
någonting innan jag frågar efter min
Aratninfa, tänkte hon.
— Band? ja. min fröken;
men hvilken sorts band b<
faller ni? — Håll ögat på
varorna, Jessy, sade mrs Puffit
belt. sakta ät sin bodmamsell,
i det hon lutade sig ned för
att taga upp en bandlåda
under disken: håll ögat pä
va-rororna; denna flicka förefaller
mig misstänklig. — Af
hvilken färg, madame?
— Blått, himmelsblått,
madame, — Se der, mitt barn,
sade Angelina i det bon
vände sig till Betty, se der ett
band åt dig.
Betty Williams hörde henne
icke, ty hon stod fasttrollad
midt i butiken och stirrade på
dockan.
— Min Gud, hvilken
vacker fru? tänkte hon. Oeh så
hon betraktar mig! Jag
skulle gerna so att hon ändtligen
vände bort sina ögon, den
o-förekämda!
— Betty, Betty Williams!
se hår ott band åt dig!
upprepade Angelitia otåligt.
Betty darrade. — Ett band,
miss! sade hon och rusnde
fram för att taga emot det! i
sin ifver stötte hon till dockan
så att hon stjelptc omkull den:
mrs Puffit emottog ilen i sina
annar, och Bnttv som tvärt
stannade, nog hastigt för
dockan oeh sade artigt: Förlåt,
miss, förlåt; gjorde jag er
illa? Jag ber er tusPii gånger
om förlåtelse. — Gud
välsigne mig! det är en docka och
inte någon miss! utbrast bon
slutligen då hon märkte sitt
mistag.
Modehandlerskan och Jessy
b fl ti gåfvo sig åt en stormande
munterhet,som Lueillafruktade
att aldrig skulle taga slut.
Ingenting är mera obehagligt
fölen Sentimental hjeltinna fin det
löjliga. Miss Warwick
märkte att en del at’ Bettys
löjlighet återföll på henne; och vår
hjeltinna som trott sig kunna
trotsa alla fördomar, hela det
sociala samhällets slafveri,
egde icke engång styrka nog
att uthärda en inodistes och
hennes bodmntnsells gäckande
skratt..
— Önskar ni någonting
annat, tnin fröken? frågade miss
Puffit i det hon bet sig i
läpparne? kanske röda band?
— Jag skulle vilja veta,
madame, svarade Angelina kallt,
om icke ett fruntimmer vid
natnn llodges, bebor detta hus?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
