Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 2
slag: — skyldig — men
rekommenderad till nåd.
Detta utslag rörde Angelina
djupare än de strängaste
förebråelser skulle kunnat göra
det.
Femte kapitlet.
Medan detta intressanta
samtal pågick, voro Jady Diana
och miss Burrage inne i mrs
Bertrands salubod. Clara
Hope var äfven der, äfvensom
mrs Puffit och mrs Bertrand,
som försäkrade mylady att
intet ord om den unga damen
och deri stulna spetsen skulle
undfalla hennes läppar.
— Ers nåd behöfver ej det
ringaste oroa sig deröfver, sade
mrs Bertrand; ty jag har ställt
konstapeln och mrs Puffit
tillfreds. Konstapeln har gått in
pä att i sin berättelse icke
n^mna miss Warwicks namn,
och hvad den valesiska
tjen-steHickan angår, så är hon
just nu inför polisen, som
ua-turligtyis skickar henne till
korrektionshuset; men den
unga missens namn kommer inte
ens så mycket som att
nämnas. -lag skall berätta mylady
huru vi kommit öfverens om
att arrangera saken: ined
my-ladys tillåtelse skall jag säga.
— Ingenting alls, om ui
behagar, afbröt lady Diana med
eii ännu mera högdragen ton
än vanligt. Den unga dame
oui hvilken ni talar står un-
der lady Frances Somersets
beskydd ocb icke uuder mitt,
och hvad ni än må säga eller
göra så väntar jag att lady
Diana Cliillingworths namn
aldrig må bli inblandadt i denna
sak.
Med dessn ord vände hon
den förbryllade frun ryggen
och gick med värdiga steg
till bodens yttersta ända,
åtföljd af sin krypande
förtrogna, miss Burrage.
För att trösta sig öfver den
förödmjukelse som lady Dianas
högmod låtit dem vederfaras,
äfvensom öfver miss Burrages
oförskämda glömska, företogo
sig modisten oeh mrs Bèrtrnnd
att med sakta röst nedsabla
dem båda.
— Kors, hvad hon år
ömtålig, den fina damen! började
mrs Bertrand. — Hon tror sig
något vara!
— Ah, alla Cliillingworths
äro dylika, tillade mrs Puffit.
Men de hafva åtminstone
rättighet att vara det, om någon
uieuska för resten har det, ty
de äro af hög och gammal
familj. Men hvad jag ej kan
lida år att se menskor, som
hvarken äro af börd eller rika,
taga sig en sådan air. Se t.
»t
ex. på denna unss Burrage,
som ej lotsar känna igen mig,
madame!
— Och inte mig heller,
madame? har man väl sett uuikeu
till oförskämdhet? jag som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
