Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•258
Och hvarför är det liksom det vore Göstas bild,
Som stundom tyckes blicka ned från henne?"
nJust aftonstjernan är det, och hon är barnens vän,
Och derför lyser hon så mild ]iå eder.
Och hvarje qväll mot natten så kommer hon it/en,
När aftonfridens stillhet ut sig breder,
l)å bitekar hon så kärligt på er i. slummerns ro,
Du kastar hon sin glans på fogelns lilla bo,
Der nätta småa ungar äfven slumra.
Hon är den stilla qvällens och eder stjerna blid
Som älskar barnen, oskulden och fridén,
llon bär till er en helsning ifrån den sälla tid,
Då lefnadstimmen sakta är förliden;
Och derför alla snälla och oskuldsfulla små,
Som dödens hand har skördat, derupp i hemlens blå
Församlas i den vackra stjernans boning.
Och Gösta var en liten och from och god kamrat.
Som älskades af alla här i verlden,
lian var bland alin pojkar en verkelig dukat,
Soni öfvade det rätta, skydde flärden.
Och Gud, den (/ode, såg väl att verldens törnestig
För honom skulle blifva så tung och sorgelig,
Och derför tog han honom bort från jorden.™
„Ach nu vet jag," sad1 Hanna, 11att denna stjerna är
Min käre broders sofgemak deruppe,
Och derför har jag tänkt, att det vore roligt, der
Och oftn önskat att ditupp jag slujipe
Och sedan drömde, llunna att hon i stjernan var
Och gladdes oskuldsglädje med Gösta alla dar,
Och njöt af salighetens hitnlafröjder.
Al —
Elin och sländan.
Om en aftonstund
Lilla Elin gick
På ett ögonblick
Till en blommig lund
Der på insjöns strand
Invid vågens band.
Ifrån fjerran blå
Liten slända jlög
Och till Elin smög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
