Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33!i
krams, som Gudiloi kommer
alltmera ur bruk.
— Ja, ocb välviee!
— Ocli vidtlagfarno,
vidtberömde, vålförståndige,
konster-fa rne etcetera, etcetera, från
ärlige ocb välaktade iinda tiil
stor-måktigste, allernådigste,
högst-salige och allcrhögstsalige. Det
fanns ju en bel ohyra af
titlar och grannlåter. Ilade fnan
nu allt detta undanstökadt, så
gick man till posten, tv det,
som vi nu kalla breflådor,
visste heller ingen menniska af.
Var då brefvet till en ort,
som man ej ofta skref till,
måste man fråga hvad det
kostade, ty ingen kunde minnas de
många portosntserna. Det var
olika porto till hvarje ort,
alltefter afståndet, så att t. ex.
ett bref från Helsingfors till
Uleåborg kostade i värt
nuvarande mynt vidpass 68
penni, men till Wasa blott 53 ocb
till Tavastehus blott 34. Men
från Uleåborg och Wasa oeh
Tavastehus var det åter olika
porton till andra orter. Dä
hände, att mången koin med
för litet pengar till posten ocb
fick vända om med sitt bref.
Kanske fick ban det också
ka-stadt midti ansigtet, ty
postmästare ha en
tålamodspröf-vande tjenst och blifva lätt
korta om näsan: det är icke
så roligt att stafva ihop alla
kråkfötter och dragas uied alla
eölbraekor. Rekommenderade
bref skulle man skrifva in i
boken, ocb dä skulle man stå
halfva timmar och vänta pä
klena skribenter, som hunnit
förut, tilldess att de petat ihop
sin ramsa i boken. Ville man
skicka pakclf, ja, då voro der
än Hera omgånger, och följden
af allt detta var, att hår skrefs
och skickades med posten sä
litet som möjligt.
— Fick man ej sjelf föra
bref?
— Det var icke tillatet; det
finns tyvärr lagar, som aldrig
efterlefvas. Hvarenda resande
medförde packor af bref, ocb
när studenterne reste hem till
jularna, hade de halfva släden
fullpackad med alla tanters och
kusiners kommissioner . . .
— Ah, det ha de ännu!
— Väl möjligt; men nu är
det ofta ett onödigt besvär för
den stackars studenten.
Småningom har allt blifvit mycket
förändradt. Det är nu en lätt sak
att både skrifva ocb afsända
något med posten. Papper
tillverkas nu bättre oeh
billigare med maskiner, utom att
det kan göras äfven af träd
och andra ämnen. Bläck fäs
öfverallt, stålpennor öfverallt.
Jag vill minnas, att de första
stålpennorna visade sig i
Finland 1836 ocb begapades dä
som ett nytt slags engelska
metkrokar. Först på 1840
talet kommo de mera i bruk.
men allmänna blefvo de först
efter 1850, ocb ända till våra
dagar bar det funnits gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
