Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•352
„gflr mig oncli. ntt jag icke då
»gjorde något för att
under-»stödja er läseifver. — Efter
»en af edra drägter, som herr
»Weber har förskaffat, oss, har
»min hustru ombestyrt er
ut-„rustning. — Jag hoppas att
»ni håller er beredd att nästa
»Thorsdag afresa med oss.
»Er välbevågne.
S. D. Stern *
Oeh så var det då sannt och
förverkligadt, det, som blott
för ett ögonblick sedan
syntes honom som en skön dröm!
Att man ock kunde gråta af
glädje, det hade den arme
Hans aldrig förut trott, men
nu stodo klara tårar i ögonen.
»Tacka Herren ty ban är god,"
utropade ban ur djupet af sitt
hjerta, och ilade utt uttömma
aitt öfverfulla hjerta för den
gode herr Weber, hvilken ban
näst Gud hade att tacka för
sin lycka.
ȁngra det skall herr Stern
icke få, så sannt Gud mig
hjelpe," sade ban till denne,
efter det han till honom
framburit sina tacksägelser.
Om man gifvit den fordne
»sandpojken" tredubbla värdet
af kläderna i penningar, så
hade det icke kunnat göra
honom så lycklig och rik som
denna sköna, fullständiga
utrustning, allt så nytt, så nätt
och rikt förfärdigadt — han
hade knappt tänkt att man så
skulle utrusta en prins som
skulle besöka universitetet. Sin
tnoder vågade ban icke visa
alla dessa sköna saker; han
visste att hon icke kunde se
dem, utan att begära dem, och
intet deraf skulle hon kunnat
behålla, utan att det skulle blifva
försåldt och penningarne
bortslösade, och dertill var den
kungliga gåfvan icke ämnad.
Min syster Minchen, som
blifvit antagen som springflicka
i ett hus, henne kallade han.
Hela sin stora rikedom, de
fina skjortorna, den vackra
drägten, allt, till det prydliga
etuiet med kam, borste och
andra toilett tillbehör, utbredde
han i sin kammare, såsom en
julgåfva, och koin sjelf dervid
alltid i största förvåning öfver
sin outtömliga rikedom. Ännu
vackrare var det att se
Min-ehens förvåning och glädje.
Då blef icke vid endast ett
par glädjetårar, nej Minchen
gret hö»t af glädje öfver att
det gick så väl för hennes käre
Hans, han som i sin gamla
lilla rock, som blifvit skänkt
åt honom, nu redan var så
rik. Ingen känsla af afund kom
i det stackars barnets hjerta,
endast glädje öfver brödrens
lycka. (Forts.)
HELS 1NGKORS.
t Ii«il or hsilerbolnia b u k i r j > k u r i. 1X72
KOrctodt: L. Ifeimhilrger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
