Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiii som Kaspiska hafvet, oeli
den Hr dock ej större alls,
u-tnn mycket, mycket mindre än
träsket framför pappas
trädgård." — „Du, syster iVTntt",
förstår dig icke på sådana
saker, och jag har dessutom läst
det i geografin: ett land på
alla sidor omgifvet af vatten
kallas en ..... ö, inföll
syster Muff, och det vet jag, och
icke kan du alls geografi." —
,,Så, så, man kan ju misstaga
sig eller misstag äro möjliga,
som pappa säger." Och så
slutade broder Knif sitt förhör,
ty han var rädd att misstaga
sig engång till, och så bröt
man upp och vandrade längre
bort långsmed vägen.
Nu kommo de till en liten
dal med en äng och några
lador, och detta tyckte lilla Tusse
att. var Amerika. Broder Ruff
och syster Muff låtsade äfven
tro, att det var Amerika, ty
då blef det roligare. Och så
tyckte de att de röda och
gulnade ormbunkarne, som i
skogsbrynet i dalens bakgrund
skymtade fram mellan t
rädstnmmar-na, voro indianer, och de voro
derför liksom litet rädda till
mods. Och asen som strök
fram längre bort i fjerran, var
ingenting mer och intet
mindre än Küppbergcn, som
broder Ruff haft i gårdagens lexa.
Den lilla ängen blef i hast en
af norra Amerikas
oöfverskådliga gräsöknar (prairier) och
ingenting annat fattades än buf-
feloxar för att det skulle vara
riktigt som i Amerika.
Men broder Ruff, som hade
sin träsabel med, faun nog
annat villebråd, om och ej så
rart, som buffeloxen. An
nedgjorde ban ett parti tistlar,
hvilka voro tigrar, än slog ban
hufvudet af en leopard, som
förcstäldes af en liten stackars
enrisbuske, som haft olyckan
att växa upp invid cn lada
på ängen. (Forts.)
Morfars ögontröst.
(Forts. fr. mo 4b).
Hl.
„IIvar bor din mamma?"
frågade fru Lange åter.
„Hon bor. . ..hon bor,... ja
vi bodde i kammaren der som
du vet och i andra kammaren
bor farsgubben och värdinnan,
och så bodde der Janne och
Kalle och Anna, och Anna
hade en så vacker docka, hon
heter Lotta."
„Ack, du kärn barn!"
suckade fru Lange bekymrad, „du
förstår ingenting. Ar det långt
härifrån?"
»Nej inte långt ... .jo det
är långt. Jag år gä hungrig,
hör du, ge litet bulla, nej
mycket bulla."
Hushållerskan skyndade att
stilla sin lilla gästs hunger.
: Då hon ätit sig mätt, sade hon:
I ,,tack för maten, du! Tack
Gud för maten! Nu är jag
så sömnig, hvar är min säng?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
