Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•387
vi köra omkull, förklarade
Walter.
— Kanske låta vi bli att
försöka; ilet kunde kosta
armar och ben. NA ja, olyckor
af Hera slag kunna hända pä
jernväg. Ett tàg kan, genom
något fel i skenorna, råka ur
spåren uch kastas utför en
brant, eller kan en bro brista,
ett hjul gå sönder och änne.I
mer, som kan vålla mycken
skada. Meta vill nian undgå
alla faror, bör man aldrig resa,
ty vida flera omkomma genom
skenande hästar, hala, gropiga
landsvägar eller backar, än
genom jernvägarne. Icke heller
må man resa på vatten, ty
man har sett den bästa bat
kantra. Icke må man rida, ty
dä kan nian falla nf hästen oeh
slå sig förderfvad; icke heller
gå till fots, ty då kan man
halka och bryta benet, eller;
räka ut för någon arg oxe. I
Oeb om vi föresätta oss att
aldrig åka, aldrig rida, segla
eller gå, utan blifva
beskedligt hemma, hvem säger oss,
alt vi undgå alla faror? Ett
hug kan brinna, en flod kan
öfversvänimn, en blixt kan
döda, och faror omgifva oss
hvarhelst vi gå eller stå. Men
der är också något annat, som
ständigt omgifver oss.
nämligen Guds beskydd: förutan
detta skulle intet barn lefva
till vuxen ålder, ty det skulle
långt förut dö bort i någon nf
dc många faror, som hota lif-
vet och som hvarocken kan
minnas sig hafva genomlefvat.
Ocb nästeftcr Guds beskärm
måste vi anförtro oss åt vår
egen ocb t förståndiga
menniskors omtanke. Det finns
stränga lagar, som föreskrifva huru
jernvägarne och deras vagnar
böra vara beskiilläde, för att
erbjuda tillräcklig säkerhet,
och om olyckorna ej kunna
alldeles förekommas, så kunna
de likväl minskas, så att bland
hundratusen menniskor, som
resa på jernväg, skadar sig
kanske en, och blnnd
trehundratusen dödas en. Detta kan
man ej säga 0111 landsvägarnc,
ty der skadas och dödas många
flera.
Redan år 1849 begynte man
tänka på jernvägar i Finland.
Ar 1850 beslöts den första
jernvägens byggande emellan
Helsingfors och Tavastehus; år
1861 blef den färdig och hnde
då koStat 12 millioner mark.
Derpå förflöto sju år, innan
man år 18l>7 beslöt att bygga
en ny jernväg från Uiihimäki
statitn pä Tavastehusvägen till
Petersburg. Ar 1865» blef den
nya banan färdig och hade
kostat 40 millioner mark.
Derefter har man nu i år byggt
den tredje jernvägen, som går
från Ilyvinge station på
Tn-vastehiiBbnnnn åt vester till
Ekenäs och ät söder till
Hangö-udd. Den fjerde blir mellan
Kervo station och Borgå, den
femte mellan Tavastehus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
