Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Hl
Snäft han näckten af ett skri:
Djuren flyilile — aili förbi. . ,
„ Store (indi dit lefver än?
„ Mamma! du nkrämt. bort min vän’" — klagar (/oasen.
Menniskoslägtets
framåtskridande.
Känner du, unga läsare,
hvad historie vill sägn? .Jo,
det är berättelsen om allt det
vigtiga som händt i verlden,
förrän någon af oss fanns till
på jorden. Historien går långt
tillhaka i tiden. Den vet att
förtälja om (le folk, som för
tretusen &r sedan bodde på
jorden. Deri berättar hvad
deras konungar hette, på hvad
sätt de styrde aitt tolk och
huru menniskorna dåförtiden
i allmänhet lefde, tänkte och
kände. Den omnämner alla
stora män, som sedan dess
lefvat och verkat för gina
medmenniskor» bästa, alla krig som
spridt förödelse öfver jorden;
alla kunskaper och allt det
vetande menniskosjälen kunnat
tillegna sig samt alla
uppfinningar menniskosinnet kunnat
utgrunda. Af historien kunna
vi således lära ofantligt
mycket och -derur framlyser pä
hvarje blad den stora
sanningen att menniskoslägte!
ständigt går framåt och att en
högre makt har omsorg om oss,
vårdar oss och styr vara öden.
Djuret har deremot ingen
historie, ty det går aldrig framåt.
De lejon till exempel som för
sex hundra år sedan sträfvade
omkring i Afrika lefde
tilldelas på samma sått som lejonet
lefver i våra dagar. Jemföra
vi deremot de förhållanden, i
hvilka menniskorna för sex
hundra år sedan befunno sig,
med mensklighetens ställning
i våra dagar, så år skilnaden
ofantligt stor. Om någon af
de menniskor som då lefde,
hade vetat huru vi nu hafva
det och kunnat berätta det
för sina medmenniskor, så
skulle ingen hafva trott honom.
Då han skulle Hafva sagt ät
dem: vet ni mina goda
vänner, det skull komniii en dag
då menniskorna skola bygga
vägar af jern oeh i stället för
hästar spänna lokomotivet* för
sina vagnar samt med blixtens
snabbhet låta ångan släpa dem
kring jorden, så skulle alla
menniskor hafva skrattat och
hånat honom. När ban skulle
hafva berättat all menniskorna
skola förfärdiga ltiftballoner,
för att med deras tillhjelp lik
som fogeln ila genom luften,
så skulle de hafva skrattat
ännu mera och undrat öfver
hans förmåga alt kunna
uppdikta sådana galenskaper. När
han derefter skulle hafva
påstått: vet ni, jag försäkrar det
skall komma en dug, då men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
