Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Hl
gaf sig genast till
kolarbeta-ren Kobert, för ntt underrätta
honom om den lycka som
vederfors Antonio. Lorens blef
förtjust, lians for och hans
hustru blefvo deremot mycket
bedröfvade. Antonio utgjorde
all deras glädje. Om aftnarna
brukade den gamla Kobert
berätta för Antonio hvad som
händt honoin i hans ungdom
och gladde sig öfver det nöje
han derigenom beredde den
älskliga gossen. Martha åter
älskade Antonio ända till
dårskap och hade så vant sig vid
hans sällskap, att det föreföll
henne som 0111 man skulle röfva
hennes eget barn från hennes
hjerta. Lorens ensam tänkte
genast på den lysande framtid
som nu öppnade sig för den
värnlösa gossen och tackade i
sitt hjerta Gud, som så
underbart ledt hans öden.
Barnet sjelf deremot kände en
inre rörelse, som ej står att
beskrifva. De granna salarna, i
hvilka han nu skulle komma att
lefva, lockade visserligen hans
håg, men när ban tänkte på den
låga koja, i hvilken han hade
rönt så mycken välvilja, föll
ban snyftande den goda Martha
om halsen samt bedyrade, att
ej det meat lysande slott på
jorden skulle kunna rycka honom
ur hennes armar. Blott
Marthas försäkran att hon ofta
skulle komma och helsa på honom
samt medvetandet att af hans
lilla lekkamrat, den snälla Alei-
di, skulle komma att flytta till
samma slott kunde lngna
honom och göra afskedsstunden
mindre bitter. En vngn förde
nu de båda barnen till deras
nya hem, och de emottogos på
det hjertligaste och mest
vänliga sätt. Deras förtjusning
öfver att få vara tillsammans i
det nya, trefliga hemmet var
öfvermåttan stor, ocli knappt
mindre gladde det dem att de
skulle få låsa för samma
informator som baronens egna
barn oeh att. tjenstefolket hade
fått tillsägelse att bemöta dem
som om de varit baronens
egna barn.
Antonio lönade denna
välvilja genom en utomordentlig
flit och gjorde sådana
framsteg att sjelfva informatorn
intogs af hftpnad. Aleidi
gjorde ej mindre framsteg;
i-synnerhet var ban road af att
sjunga och spela piano,
hvaruti hon så väl förkofra
-de sig, att alla anslogos af
hennes vackra och känsliga
röst. Lorens och Martha
helsade ofta på de båda barnen oeh
greto uf glädje, då de sågo dem
så välklädda och så snälla.
De återvände alltid hem med
tillfredsställelse i sitt hjerta,
och Lorens kunde icke
underlåta att berätta för hela
verlden om sin kiira gosse, om
hans flit och oskuldsfulla sinne.
Sålunda förgingo fem eller
sex lyckliga ar, under hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
