Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Hl
ligen ledsnat vid don langa
sjöresan. Dä »keppel ankrade
i hamnen, rusade alla i land,
oeh kaptenen giek genast att
uppsöka den man, i hvars vård
han ville anförtro Antonio.
Det var en rik tysk grefve,
vid namn Pilgeiysom med hela
sin familj och sin förmögenhet
för en lid sedan flyttat till
A-merika. Han hade låtit
uppföra åt sig en vacker honing,
omkring hvilken snart hade
bildat, sig en liten koloni, och
hans lefnadsmål var att arbeta
pä sin omgifnings lycka och
trefnad. Till denna man vände
sig kaptenen och berättade för
honom Antonios öden. "För
till mig denna unge man,"
svarade han, „han skall blifva
min vän och hjelpa mig alt
bereda medmänniskors
sällhet."— Kaptenen och Antonio
skildes nu från hvarandra, och
den sistnämnde begaf sig till
sin nya beskyddares hein med
den största hjertlighet
välkomnades han af alla och ban
förtjustes af kolonins vackra läge
och den frid och ordning som
herrskade öfverallt. Här skulle
han velat tillbringa bela sitt
lif, om han haft sina vänner
från Europa med sig. Hans
längtan efter dessa var den
enda sorg, som för honom
förskingrade trefnaden i hans nya
hem.
Antonio var nu informator
för sin ädle beskyddares barn
och med stor ifver egnade han
sig åt detta kall. Det gladde
honom att åtminstone |>ä något
sätt kunna visa sin erkänsla
för all den välvilja och
vänlighet, som kom honom till
del uti hr Pilgers hus. Ofta
skref han till sinn vänner i
Europa länga bref, uti hvilka
hnn fört&ljde om sin resa
öfver oceanen, om (le händelser
han upplefvat under sin
vistelse uti sitt nya hem ni. ni. Det
förnämsta utgjordes dock af
hans längtnn efter våren, då
han skulle få tillfälle att
återvända till sitt fosterland och
till alla dem, som stodo hans
hjerta närmast. Han lät dock
ej denna längtan öfverväldiga
sig, han var alltför tacksam
mot försynen, som gifvit
honom en så lycklig fristad, för
att han skulle hafva
öfverlemnat sig åt någon klagan.
Tiden gick äfven fort, våren
kom och snart stod det skepp
segel färdigt sotn skulle föra
vår Antonio till hans
fädernesland, lians hem och hans
lo-sterfö rö 1 d rar. A fs ked ssl u n d e n
var inne, med tacksamt hjerta
och sorgsen uppsyn skildes
Antonio från sin ädle vän och
beskyddare, steg oin bord på
skeppet och begynte nu sin
andra tur öfver oceanen, Vi vilja
emellertid gå honom i förväg
och se till, hvad våra vänner
i Europa uträttat under hans
bortavaro från hemmet.
Då Antonios första bref kom
fram, blefvo alla på slottet u-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
