Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lftO
..Kanske lycka andra som
ni att lian 8r gammal och
tråkig." sade pappa.
»Det är nog styggt att tänka
så.11 sade Arthur rodnande och
med ett ångerfullt utseende.
»Stackars farbror Jakob!"
utbrast lilla Fanny, „om jag
bara vore sa stor att jag kunde
laga the ät honom, så. skulle
jag gå dit och bli hans fru
och med mina dockor och
leksaker skulle vi leka och jag
skulle sjunga alla visor som
ban tycker om,"
»Huru har han blifvit så
ensam, pappa?" frågade
Arthur.
»Det bänder ibland att några
menniskor blifva så der
ensamma," sade pappa »och då
betyder det att alla, också små
barn, skola vara dubbelt så
vänliga emot dem på det de
ej må känna sig ensamma och
öfvergifna,"
»Men skägget, pappa? och
den dåliga rocken?" anmärkte
Nelly.
»För inånga år sedan hade
farbror Jakob en mycket svår
tandverk och då sade doktorn
att him borde nyttja skägg för
att skydda sina tänder för
förkylning."
»Tand verk, stackars,
stackars farbror Jakob!" utropade
barnen medlidsamt.
»Och med dåliga rocken är
det. så att farbror Jakob är
fattig och dessutom så god-
hjertad att ban hellre hjelper
cn som är fattigare än ban,
än ban köper sig cn ny röck.71
Barnens ögon tindwide af
intresse.
»Ack pappa, vi halva varit
så obeskeilliga emot honom,
vi tyckte inte alls om honom,"
sade de.
»Men det år icke för sent. att
framdeles blifva vänliga emot
honom," sade pappa och kysste
de små framräckta munnarna.
Lille Axel halle somnat oeh
pappa bar honom varsamt till
barnkammaren.
Apelsinemc ville ingen röra
förr än de fått tacka farbror
Jabob.
Följande afton kom den
beskedlige mannen igen. lluru
förvånad blef ban ej när alla
barnen kommo springande
c-rnot honom och ropade: "tack
tack snälla farbror Jakob för
apelsinerna! Vi ville inte åta
dem förr än vi fått tacka dig."
Och nu trängde de sig
omkring honom. Arthur slog sin
arm om hans hals, Nelly
klappade hans skäggiga haka,
Fanny kysste hans hand och lille
Axel omfamnade hjertligt hans
högra ben. Farbror Jakob såg
lycklig och nöjt! ut.
Han smekte de små och
skrattade hjertligt, då barnen
berättade att Axel trott att
Schawlen kunde värpa
apelsiner.
Denna afton satt farbror Ja-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
