Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28,4
speglar sig i (luras anletsdrag.
De styfva fingrarna, som varit
van att handtera yxen eller
spaden, tnåste nu lilra sig ntt
begagna ]lennan oeh den
ostyriga luggen måste vånja sig
vid ett hyfsndt uppförande.
Ur deras oöfvade strupar
frninströininnr snart, mild och
högtidlig, en välljudande psalm
och denis ungdomsfriskt!
hjertan klappa lifligare dä läraren
berättar för dem om den
underbara skönhet oeh ordning,
soin råder i Guds stora
skapelse. De tider äro förbi då
allmogens bnrn saklöst få
frnm-lefvn sinn dngnr i råhet.,
vidskepelse och elände. Hvarje
upplyst styrelse bemödar sig
nu nit anskaffa kostnadsfri
undervisning för de lägre
folkklassernas barn. Skälet är lätt
att latta. Hvarje liten
bondgosse sknll med tiden blifva
medborgare och familjefader
och ju mera skolan då har
utbildat lians förstånd och
förädlat lians hjerta, desto
nyttigare skall han blifva för sig
sjelf och andra. Lusten ntt
läsa, engång väckt, ekall hos
honom alstra ett
framåtsträfvande och arbetsamt sinne och
arbetsanihet åter är den bästa
väcktare mot nlln onda tankar
och dålign handlingar. Det
är smärtsamt ntt mnn i våra
bondbyar så ofta påträffar unga
dagdrifvare, på hvilkas läppar
svordomar är någonting
vanligt och hvilkas uppförande i
öfrigt bär vittne otn deras inre
råhet. Deras okunnighet är
ofta afskräckande. Med
stot-möda kunna de läsa en bok.
inen förstå högst, sällan livad
de läsa, ännu mindre kan en
sådan gosse skrifva ens sitt
eget nnuin. Denis geografiska
insigter äro ingalunda större.
Den socken i hvilken de bo,
känna de visserligen till
namnet och hufva dessutom några
dunkla begrepp om
grøinnsock-nnrun, men angående landet i
sin helhet hafva de mycket
vidunderliga föreställningar.
Enligt deras åsigt ligger Abo
högt uppe i Savolax och
Kuopio pineera de utnn tvekan
midt i Österbotten; Saimen är
enligt deras förmenande ett
bottenlöst kärr och Päijäne
en väldig rågåker. Ännu
mitt-1 dre kan mnn begära ntt de
skola det ringaste hafva reda
på Finlnnds historie. Att.
Finland för närvnrnnde är ett.
lydland under Ryssland, kännn
de visserligen, men ntt vårt
fosterland öfver sexhundra år
varit förenadt, med Sverige och
derifrån erhållit sin religion,
sinn lagar och sin bildning,
derom hafva dc ingen aning.
Allin minst kan man fördra att
ile skola känna helst de
enklaste naturlagarna, derföre är
deras vidskepelse både löjlig
och afskräckande. De befolka
skogar och hinder med alla
möjliga vidunderliga spöken
ooh gasttir, som deras lifliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
