Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ny» vorldnr, U||||tile k un at Indien
ansåg man varn en emfaak, som
sak-lösl knmli: öfverlemnas at porlugisernc.
rinrn upptäckte Columbus Amerika?
Vi akuta troget. följa honom från ilen
tiil timken på ilcnnn upptäcktsresa
förslå gången vaknade hos lionom,
ilnda tills hnn nedsteg i grafven. Jag
nämnde redan, alt Columbus deltog i
nigrn nf portugisernas sjöresor. Samma
tanke, som lifvade dc »enare :
uppläc-kandet af Indien, sysselsatte ständigt
äfven hans sjal. Jng Jnåstii upptäcka
Indien, tänkte Inni. men på en annan
väg Un porlugisernc. lian var
öfvertygad om nit jorden vnr elt klot, ocli
lindé naturligtvis ingen aning om alt
Amerika |Ag midt i oceanen emellan
Europa ocli Asien. (Ini jag seglar ut
ifrån F.urupn åt vester, tänkte han,
måste jag nödvändigt komma till Asien,
och upptäcka Indien. Det var den
djerfvaste tanke som hitintills
sysselsatt någon mensklig hjerna. Att styra
rakt ut mut den mägtiga oceanen, hade
ännu ingen dildtig fördristat sig alt
göra. Man kunde ju icke veta hvar
oceanen skulle tuga slut, man hade
ingen aning om hvad som skulle möta
på vägen. Hcl behöfdes rodun stort
hjeltemod, att vänja sig vid h|olla
tanken på ett sådant förctug. Men
Columbus vnr en hjelte, och intet
kulide afskräcka honom från att
förverkliga sina planer, lian behöfde
skepp och penningar, för utt utföra
sinn afsigter. Hvarifrån skulle ban
tagu denif Hvart skulle hnn vända
sig, för nit lä hvad |inn behöfde?
Columbus vnr en stor, ädel
personlighet, vi ktinna säledes amt hvart ban
t främsta rummet skulle vända sig.
Min fädernestad har framförallt
anspråk på mina tjenster, länkte ban.
lian giif sradnn Genua del ar sinn
afsigter. Mun bortvisade honom i den
tron, att ban vnr en dåre. Ku vände
bau sig till kolningen i lians undra
fädernesland : Portugal, finn
profvade tillika med sina rådshcrrar
Columbi förelager. l>e utforskade tinga
tilia lilius afsigter och planer, svim
I utrustade derefter /iä «gfn haml några
skepp. som ulan Columbi medverkan
skulle utföra hvad ban lindé Kinne|.
Ku sa stiirl verk behöfver cn stor man.
Befälhafvaren på de utrusMulp
skeppet) seglade visserligen några ilitgnr
i vcsilig riktning på Allatitiska
oceanen, men vände derefter försagd om,
förklnraiulc nil åt denna sidan aldrig
något land vore ntt påträlTu. Sveket
mot Columbus hnde misslyckats.
Ml af bitter bunn öfver cn sådan
trolöshet, begaf sig Columbus för
andra gängen lill Genua, men utan
bättre resultat än den första- Nu styrde
ball kosan till Spanien, för alt
framställa sina förslagcr för konung
Ferdinand och drottning Isabella.
Konungaparet utvalde lärdn män och
prester, som skulle undersöka ont
förelaget vore möjligt eller ej. Dessa
män voro uppblåsta och inskränkta
och för ingen del vnxnn, att afgifva
något omdöme i saken. F-n uf dem
förklarade till exempel omöjligheten
nf företaget på följande sfttt:
".lorden är rund som ett klot,
följnkteli-gen, om jag seglar allt längre ocli
läugrc £l vester, måste jag halka
nedåt mer ocli mer på jordklotet, och
slutligen kan del bända, all jng ej mera
slipper tillbaka uppför vattenberget.
Amiru påstodo, Ott planen reni af var
gudlös. Då regeringen dessutom led
nf pen»inge6risl tur|i hade all föm
elt kostsamt krig, uppsköts med
svurets afgifvande åt Columbus
he-lu fem års tid. lian följde
tålmodigt hofvet från det ena stället till
det andra, och hoppades hvarje
ögonblick ull få ett gynsamt svar.
Slutet pà allt delta blef en förklaring, alt
mun för närvarande icke kunde
inlåta sig i sådana osäkra företag !
Hvad den store mannen måate lida
vid alla ilcssa jemmerliglieter! En
ny, rik och frukthringnde tanke
halle uppstått i lians själ. Ilan
visste inn,I sig sjelf, att den kunde
ut-I Töras i verkligheten, och nil ville och
’ humle ingen förstå honom. Unn var
’ fattig och hade icke medel att verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
