Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•404
I ren tog dem i famn oeh
fröj-dades att de voro sä frisk a oeh
starka. Sedan, när han gungat
’lem en stund pà sitt. knä,
frågade hnn åter: hvar är
Stjeru-öga?
Då svarade Siiumu: mor har
stängt henne in i källtiren.
1’altc sade: mor har hund it
sju dukar for hennes Agon oeh
lagt sju mattor öfver luckan
till källaren.
Matte snde: mor liar gifvit
henne åt Murra. oeh Mtirra har
gått bort med henne till fjället.
.När nybyggaren hörde detta,
blef hnn röd af vrede, men lians
hustru blef hvit som ett lärft
oeh kunde lilolt svara: hon
var en Lappuiige, ocli Lapparne
kunna trolla.
Nybyggaren svarade
ingenting. gick genast till stallet, så
rrött han var, ocli spände ånyo
hästan för släden. Derefter
körde han först till Morras stuga,
ryckte henne med sig i släden
och tvang henne r.tt visa htjnorn
hvar hon lagt barnet. De
kommo till tjället, stego ur släden
och gingo på skidor öfver do
snöhöljda klyftorna. När de
kommo till stället, der Murra
lemnat Larnet, syntes ännu en
liten, liten grop, der barnet
legat på drifvan, och ett stycke
derifrån syntes spår af skidor i
snön, men Stjernöga funno da
ieke, hon var borta, ocli när de
länge sökt henne, utan att finna
något, måste de slutligen vända
om. Nybyggaren skranu förut
på sina skidor, och Murra följde
ett stycke efter. Då hördes ett
rop: nybyggaren vände sig om.
der han skrån q med ilande fart
ntför tjället. oeh såg huru en
Hock af Lapplands hungriga
vargar slet Murra i stycken öfverst
på tjället. Men hnn kunde ej
hjelpa henne, den brnntn baokcn
hindrade honom, oeh när han
arbetat sig uppför backen, hade
vargarne redan uppätit Murra.
Han vände bedröfvad åter oeh
kom till sin stuga just när
klockorna slutade ringa till julottan
i kyrkan.
Nybyggarens hustru satt der
i bitter ånger och hade ej mod
att ga till kyrkan ocli prisa Gud,
ty när hon om murgonen gätt
för att mata fåren, hade vargarne
varit också der oeh brutit sig
in om natten i fårahuset, och
der fanns intet lefvande qvar.
— Nu börjas vårt straff, sade
nybyggaren. Mor. lät oss ga
med barnen i kyrkan; vi behöfva
det nu mer än förr, ty vi lia nu
en stor synd att afbedja.
Frän ilen dagen vissto ingen
hvart Stjernöga tagit vågen.
■ Skidspåren i snön bredvid stället,
der lion blifvit lagd på drifvan,
ledde till den förmodan, att
nå-, gon vandrare på fjället åter
blif-. vit ledd af en god engel till
dctina ödemark, funnit barnet-neil
tagit det med sig. \"i måste ju
tro. att så skett, men ingen vet
hvem den vandraren var, eller
hvart Stjernöga sedan blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
