Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N:o 4.
8
klagande doröfver att skrif- och tryck-
konsten uppfunnits och att det följakt-
ligen icke var möjligt att hans egna
skrifter skulle förstöras samt sålunda
upphöra att utöfva sitt inflytande på
modmenniskors sinnen.
Pessimistens obilliga och vilseledande
framställning af lifvet. Proble-
mets lösning.
Då vi skärskåda den stora frågan
framför oss, icke i filosofiskt ljus, utan
i den dager som praktiske mäns erfa-
renhet sprider deröfver, tveka vi icke
att. förklara det pessimisternas fram-
ställning af det menskliga lifvet är
alltigenom oriktig. Det är deras obil-
liga vana att såsom väl öfverlagda ut-
talanden af store vise män, ur deras
arbeten citera lösryckta satser, hvilka
synbart tillkommit under inflytandet af
tillfälliga känslor af nedslagenhet. Och
dock, hvilken skilnadatt bedömas enligt
några hastiga oöfverlagda uttryck, eller
enligt uttalanden af ett helt lifs långa
erfarenhet.
Följande citat t. ex., ehuru i sig
sjelfva upprörande, äro ingalunda att
anse som uttryck för pessimism. Pe-
trarca skref: "Tusen fröjder äro ingen!
ersättning för en enda ångestfull stund".
’
(’Mille piacer non vagliano un torraen-
to"). Voltaire erkände: "’Lyckan är en
dröm, smärtan verklighet". t"L bonheur
ni<; i|u’iui rövo, et la donleur est
reelle"). Ur Calderon anföres: "’Men-;
niskans största bröM ar att finnas till"!
m. ni.
Ord lika ofvananförda kunde visst i
mängd framletas ur store skriftställares
arbeten; men låt ett rättvist, opartiskt;
sinno noga begrunda de fröjder, den \
tröst, do tillfällen till helsohringaude
kropps- och själskraftens uppöfning I
detta lif erbjuder, samt dermed jemföra
lifvots oundvikliga onda: sjukdom, li-
dande, nedslående trötthet, försakelse
och svikna förhoppningar —och öfverty-
geben skall blifva den, att i de flesta
fall det goda vida öfverväger det onda.
Dotta bestyrkes af det faktum, att de
som sä bittert boklaga sig- öfver lifvet,
icke desto mindre äro mycket ovilliga
att lemna detsamma. De icke blott
älska det, utan begagna hvarje till buds
stående medel att förlänga det. Många
af do illusioner som i pessimistens ögon
göra lifvot så uselt, äro helt enkeltre-
aultaten af hans egna synder. Om
menniskor på lifvet ställa förväntnin-
gar dom dot oj är afsedt att uppfylla;
om do hoppas att allt skall rätta sig
efter deras personliga iijtress&n, om de
skatta skapelsen högre än skaparen;
intet under att do plötsligt vakna ur
sin dröm och till sin ledsnad upptäcka
dot univorsel njutning icke är målet
för Guds universum. Monniskor öfvor-
lemna sig småningom åt sinnesberus-
i ning; de begynna älska verlden, lefva
| blott för det egna jaget, för nöjet,
,jrikedomen och ryktet; de vakna upp
,och finna att do jagat efter ett ignis
fatuus, skyndat bort mot en aldrig
uppnåelig ökenhägring. Deras svikna
illusioner bringa dem i förtviflan och
ideras veklagan öfver det ihåliga hopp-
lösa eländet bevisar för oss verldens
\ tomhet samt en rättfärdig Guds veder-
; gällning.
Vore lifvet att uppskatta enligt om-
vexlande smärta och fröjd, kunde på
allvar fråga uppstå om det vore värdt
!att lefvas. Det är bekant hurusom i
Chinas öfverbefolkade städer ett men-
niskolif har så litet värde att liienni-
! skor befinnas villiga att för en ringa
penningesumma undergå dödsstraffet i,
stället för dömda brottslingar. Äfven
! inom Europa finnas länder der fattig-
j domen är så tryckande och lefnadsom-
ständighoterna så hårda att lifvet sna-
|rare är ett lidande än en njutning.
Likaså finnas inom alla samhällen så-
dana som från födseln eller genom o-
lyckshändelser äro sådana vanlottade
1krymplingar att deras lott är smärtsam
|och ofullkomlig, medförande få möjlig-
!heter till njutning och ringa utsigt att
få bördan lättad. Yttermera förekomma
livad man benämner olyckliga anlag för
lättretlighet och melankoli.
Menskliga varelser, hvilkas lott är så
beklagansvärd, kunna lätt
— antaget
att de sakna religionens tröstegrunder
— komma till den konklusion, att exi-
stens är lidande, följaktligen att det
vore bättre att ej finnas till. Det enda
sätt att skänka dem sann sinnesfrid, tåla-
mod och hop]), består uti att öfvertyga
dem om den ledande försynens omvård-
nad, att öfver trons stig loda dom till
undergifvenhet, samt ingifva dem dot
hopp att de tuktas af Herren icke eme-
dan det gör honom glädje, utan
ras egen välfärd, så att den tid skall
komma, då de med tacksamhet skola
blicka tillbaka på den ledning Gud be-
gagnat för dem, och deri igenkänna de
medel hvarigenom de inhemtat oändligt
dyrbara sanningar samt blifvit delaktige
laf en outsägligt stor lycka.
Pessimisten framställer allt medvetet
ilif såsom nödvändigt absolut olyckligt.
Vi vilja bedja läsaren, då han granskar
!sina naturgåfvor. förelägga sig den frå-
I gan, om uppöfvandet af dem i deras
normaltillstånd är ett nöje eller ej ?
| "Våra sinnen, syn och hörsel t. ex., äro.
ide ej stundligen orsak till njutning?
| Att vi 86 oangonäina syner och höra
disharmoniska ljud är väl sunnt. men
förnekas kan oj att dot verksammabru-
ket af sinneverlden tillför oss mycketi
.nöje. Våra sociala egenskaper, om de
rättoligen utvecklas, utgöra källor (ill
;lifsläng glädje. Vi måste dock erkän-
na att här ligga våra mest sårbara punk-
|ter. Men kärlek och vänskap utgöra
! det oaktadt
— hvad helst pessimister
imå försäkra
— mensklighetens rike-
idom. Och hvem betviflar att till och
(med det sårade hjertat har sin belö-
; ning?
"Det iir bättre att hafva älskat och mist’
Än att aldrig hafva älskat engång".
j
Förneka vi dorföre det ondas tillvaro,
:smärta, oro och försakelse ? tro vi ej
|på sorg och bedragna förväntningar,
bedröfvelse och ångest?
— Jo visser-
Iligen. Den menskliga tillvarons dystra
sidor äro verkliga; men de som tro på
Gud, sådan han uppenbarats i Skriften
och framträdt i Kristus, äro på intet
;sätt beröfvade nyckeln till dessa faser
af mensklig erfarenhet. Det ligger in-
’
gen fiendtlig afsigt i den gudomliga
styrelsen. Tvertom, lifvets fröjder och
sorger äro afsedda för menniskans hög-
sta sanna. goda. Detta goda är oss
icke alltid tillförsäkradt medelst sorger
och bekymmer, men till en viss grad
tillhöra dessa den undergifna, lydiga
Kristi lärjunge som dervid lär att bära
sin mästares ok och sin mästares kors.
Det är en lyckliggörande öfvertygelse
att den Gud älskar den agar han, att
de som dö med Kristus äfven skola
lefva med honom, samt att, om de lida
med honom, de ock skola regera med
honom.
I sjelfva verket, finnes ingen möjlig-
het att förstå det menskligalifvets öden
annat än genom iakttagelse af de två
största fakta i mänsklighetens historia:
synd och återlösning. Synd är orsaken
till större delen af det menskliga elän-
det, hvilket ej är ett tecken till gudom-
lig hjeitlöshet eller likgiltighet, utan
till rättvisan i en moralisk styresmans
ledning, hvilken för upprätthållandetaf
sin makt och för sina skapade varel-
sers högsta goda icke kan lida att syn-
den blir ostraffad. Allt detta förbiser
pessimismens teori. (Forts.)
Insända tidningar.
wmm. t£%£
tidning, hvars värde vi på grund af iler-
årig bekantskap kunna intyga. Kampen,
som utkommer en gång i månaden, tref-
ligt format. 16 sidor, samt kostar endast
m kroriu per år, stfir pä kristlig grund
och följer det absoluta programmet. In-
nehållet är omvexlande samt folkligt, be-
gripligt ocli uppbyggande. Prenumeranter
erhålla för detta iir som premie en god
bok af en kronos bärde. Mot insändande
af endast postporto — ett öre för hvarje
exemplar — öfversändas gratis sä många
äldre exemplar af tidningen som önskas.
Bladet förtjenar en vidsträckt spridning.
Adress: Pfyfctefhétskäinpens
Stockholm.
Åbo, G. W. Wilén 4 Co:s boktryckeri, 1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
