Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N:o 11.
2
seendet kan man visserligen finna dessa
bestämningar ganska naturliga, men ut-
går man från synpunkten af att den
för hela landet gemonsamma hufvudbe-
styrelsen endast bör äga en represen-
tativ och konsultativ karakter, kommer
man ovilkorligt till ett annat resultat,
Stundens behof är icke så mycket nå-
gon inre organisation, hvarför i allmän-
het rediin är väl sörjdt, som fastmer en
lifiigare och kraftigare verksamhet ut-
åt, hvarför uppmärksamheten äfven i
främsta rummet bör riktas på huru man
i afseonde dera skall kunna åstadkor-
ma ett fast och enigt uppträdande. Der- !
för synes oss, jemte ett eget, af lan-!
dets samtliga nykterhetsföreningar upp-
buret tidningsorgan, endast en i hufvud-
staden befintlig hela landet represen-
terande bestyrelsekomité vara afnöden.
Ingenting hindrar att de särskilda för*
eningarna bilda ett gemensamt sällskap,
men i spetsen för detta får i så fall
icke sti. en polismyndighet utan en af
förtroendemän bestående komité, dender
officieltrepresenterar nykterhetsrörelsen,i
förbereder och utför de uppdrag som af i
lokalföreningarna lemnas den, förmedlar.
beröringen mod utlandet, anordnarhallan-
detafoffentliganykterhetsföredrag,ombe- j
sörjer utgifvandetaflandetssamtliga nyk-
terhetslitteratur, m. m. Deremot skulle
koinitt;ii icke Sga någon som helst ad-
ininistnitiv rätt öfver lokalföreningarna.
I-Vir iitt Bfvorvaka dessa kunde hellre
skilda lånekomitéer bildas, hvarvid alla
föreningar inom samma län skulle ut-
göra ett distrikt. Dock skulle dessa
distriktskoiniteer icke ovilkorligen ut-
göra ett förmedlingsband mellan besty-
reisen i Helsingfors och lokalförenin-
garna, hvilka tvertom borde stå i direkt
förbindelse, lika litet som de skulle äga
annat än en rent rådgifvande karakter.
Sådana stadganden som act samtliga
nykterhetsföreningar underlyda en ge-
mensam hufvudbostvrelse." att de ’"äro \
skyldiga att i god tid till sin distrikts- i
bestyrelse insända sin årsborättelso jem-■
te granskadt bokslut äfvensom afskrift
af de vid årsmötet tillkomna protokol- i
ler," att distrikts-bostyrelsen vid behof
ger "föreskrifter" åt föreningarna, m. i
m. dyl. böra derför helt och hållet ut-
mönstras och i stället den princip be-
aktas, att hvarje lokalförening i sin
verksamhet är fullkomligt oberoende, j
utan annan redovisningsskyldighet än!
att på bestämd tid till hufvudknmiUm i
Helsingfors insända vissa föreningen
rörande statistiska uppgifter.
Organisation och verksamhet.
Sällskapet bostår, förutom af s. k.
gynnare och grundläggare, af lokalför-
eningar, sammanförda i vissa distrikt
med sin skilda styrelse och förvaltning.
Distriktens samtliga ordförandeäro sjelf-
skrifna medlemmar i sällskapets allmän-
na hufvudbestyrelsc, hvilken derjemte
kompletterar sig med fyra andra leda-
möter samt utser sekreterare, kassör och
Is. k. sakdrifvare, olika för olika verk-
samhotsgrenar. Sådan är den hufvud-
sakliga indelningen, emot hvilken vis-
jserligen i sig sjelf ingen vigtigare an-
jmärkning vore att göra, såvida den icke
| gåfve upphof till så vidlyftiga och in-
vecklade procedyrer att hela saken deri-
genom hotas med undergång. Följande,
på de föreslagna stadgarna grundade
exempel, belysa arten och omfånget af
denna administrativa verksamhet.
I.
1. Lokalförening bildas och stadgar upp-
rättas.
2. Lokalföreningen insänder sitt förslag
till stadgar till distriktsbestyrelsen.
3. Distriktsbestyrelsen, bestående af
samtliga lokalföreningars ordförande, sam-
manträder till möte för att granska det
insända förslaget, hvaröfverutlåtande afgif
ves för att jemte förslaget till hufvudbe-
styrelsen insändas.
4. Hufvudbestyrelsen eller verkställande
utskottet sammanträder i och för gransk-
ning af det inkomna förslaget jemte di-
striktbestyrelsens utlåtande, samtfattar be-
slut om att stadfästa detsamma.
5. Hufvudsekreteraren återremitterar det
numera stadfästade förslaget till distrikts-
bestyrelsen.
6. Distriktsbestyrelsen tillställer veder-
börande lokalförening de sålundafaststälda
stadga nia.
11.
1. Lokalförening håller årsmöte, hvar-
vid föres protokoll, årsberättelsen upplä-
’
ses och räkenskaperna granskas.
2. Lokalföreningen insänder i god tid
till sin distriktsbestyrelse:
a) årsberättelsen;
bi granskad! bokslut;
c) afskrift af de vid årsmötet tillkomnai
protokoller.
3. Distriktsbestyrelsen sammanställer
samtliga underlydande lokalföreningars års- i
berättelser till en gemensam, alsedd att upp- I
läsas vid årsmötet.
4. Lokalföreningarnas ordförande och
representanter inresa för att deltaga uti
distriktsårsmötet, hvaröfverprotokoll föres, i
5. Distriktsbestyrelsen insänder vid:
första tillfälle till sällskapets hufvudbe-;
styrelse:
ni distriktets årsberättelse;
6! afskrift af de vid årsmötet tillkomna;
protokoller.
6. Samtliga distriktsordförande jemte
utsedda representanter för lokalföreningar- j
na inresa till sällskapets allmänna ursmö- !
te, vid hvilket huvudsekreteraren upplä- I
ser den med stöd af distriktsberättelserna
uppgjorda allmänna årsberättelsen.
7. Af protokoller öfver sina vid de ordi-
narie sammanträdena tillkomnabeslut sän-
da distriktsbestyrelserna ofördröjligen en
afskrift till hufvudbeslyrelsen.
111.
1. De vid hufvudbestyrelsen anstälda
sakdrifvarne sätta sig i förbindelse med
samtliga distriktsbestyrelser.
2. Distriktsbestyrelsen utser särskilda
under-såkdrifvare för distriktet.
3. Under-sakdrifvarne sätta sig enhvar
i förbindelse med de särskilda lokalföre-
ningarna i och för anställandet af skilda
sakdrifvare på hvarje ort.
4. Korrespondens mellan de tre klas-
serna af sakdrifvare inom hvarje sällska-
pets verksamhetsgren.
5. Hvarje sakdrifvare uppgör skild års-
berättelse om sin verksamhet.
6. Dessa berättelser insändas till huf-
vudbest3’relsen för att af dervarande sak-
drifvare sammanställas till en gemensam,
hvilken bilagges sällskapets allmänna års-
berättelse.
De anförda exemplen hänföra sig,
som synes: till bildande af lokalför-
ening, till de särskilda årsmötena, samt
till sakdrifvare-verksamheten, men vi
hemställa huruvida icke ett enklare och
mindre tids- och arbetsdrygt förfaran-
de kan påfinnas än detta ändlösa kan-
sliarbete mod korrespondenser, fram- och
återsändande af dokumenter, renskrif-
ningar, resor, m. m.? Genom allt det-
ta tagas föreningarnas bästa krafter i
anspråk, så att föga tid och håg blir
qvar för det egentliga nykterhetsarbe-
tet, ty det är att märka att här ofvan
exempelvis framstälda procedurer pä in-
tet sätt beröra sjelfva nykterhdsverk-
samheten, utan endast vissa rent formel-
la sidor af den inre organisationen.
Hela detta ofantliga arbete kommer der-
för icke saken sjelf till godo; och man
står i verkligheten lika långt från pro-
blemets lösning som då man började.
Äfven sakens ekonomiska sida väger
tungt emot förslaget, som framgår af
följande tablå:
Antag att 80 nykterhetsföreningar
ansluta sig till programmet samt bilda
10 distrikter, då vi erhålla:
72 ordförande för lokalförenin-
garna sammanträda 3 ggr är-
ligen till distriktsmöte, a 8 mk
per resa 1728: —
9 distriktsordförande samman-
träda tvenne ggr årligen till be-
styrelseinöte, äSOmk per resa 900:
—
72 lokalföreningar insända års-
berättelser m. m. ä4op. .. 28: 80.
9 distriktsordförande insända rap-
porter till hufvudbestyrelsen, a
40 p . . a: 60.
9 d:o d:o insända afskrifter af
protokoller 2ggrårligen, ä4Op. 7: 20.
4 sakdrifvare i hufvudbestyrelsen
■ utsända årligen 2 meddelanden
till 72 föreningar, k2O p. . 115: 20.
4 sakdrifvare inom hvarje för-
ening insända årligen till huf-
vudbest. 2meddelanden, ä2Op. 115: 20.
Korrespondens mellan öfver- och
under-sakdrifvare 1 bref från
hvardera hållet, ä2O p. . . 3: 00
Anslag åt hufvudbestyrelsen i och
för skötande afsällskapets kor-
respondens, räkenskaper, m. m.
beräknadt att taga en persons
uteslutande tid i anspråk . .1000:
—
g;ma 60.
Alltså måste efter en ganska medel-
måttlig beräkning nykterhetsvännérna
årligen ntgifva nära 4000 mk bara på
organisationskostnader 1 Men livad blir
då öfrigt för hyra, för tryckning, för
gratis utdelning af nykterhetsskrifter,
för anslag åt nykterhetstalare, för un-
derhåll af eget tidningsorgan, m. ra.,
m. m., som utgör den egentliga nyk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
