Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO ock LIF
Religiös Tidskrift för Finland.
N:o 17. i
j\:o r/.
Innehall:
!»•
Kyrkomötet 1-
Paulus om Kristi gudom i förhållande till
försoningen, af William Arthur ... 2
Notiser och kommentarier 4.
1886.
"Handlen härmed", Två taflor ur lifvet . 5.
Gemnäle i kyrkobyggnadsfrågan i H:fors 7.
Korrespondens: Ryssland 7.
Frankrike 8.
Onsdagen den 1 September.
Kyrkomötet,
Dagens framstående tilldragelse i vårt
land är, som naturligt, kyrkomötets
sammanträdande. Bedan den omstän-
digheten att tio år förflutit sedan det
senast, och då för första gången, sam-
lades, förlänar saken ett visst högtid-
ligt intresse, som endast borde skärpas
och erhålla en lifligare färgton genom
do delvis högst vigtiga ärender, hvilka
nu skola föreläggas till dess pröfning.
lilami sådana äro förslagen till do nya
kyrkliga böckerna, till dissenterlag, till
omarbetning af hela 13 kap. i kyrko-
lagen (om kyrkotukt), till förändring
af §: 455 af k.l. i det syfte att för-
samlingarna icke skulle bchöfva höras
angående ändringar i kyrkolagen, till
särskilda åtgärder för sabbatens rätta
begående, m. m. Dessa ärender äro al-
la af en natur att i sig sjelf uppväcka
varmt intresse hos den tänkande, krist-
ligt sinnade delen af publiken, och det
skola de utan tvifvol äfven denna gång
göra. Men vi våga botvifla om landet
i allmänhet, de troende deruti inbegrip-
ne, väntar sig några synnerliga frukter
af detta möte. Do äga i detta afsoonde
icke något utmärkande namn om sig
hvarken i den lutherska eller andra
kyrkors historia, dor kyrkomötena po-
riodiskt återkomma. Och orsaken der-
till ligger utan tvifvel doruti, att man
gifvit dessa möten en uteslutande lag-
stiftando karaktor, hvarigenom visserli-
gen författningarna riktats med nya
ollor förbättrade bestämningar i kyrkliga
angelägonhotor, mon det kristliga lifvet
doremot icke erhållit någon högre lyft-
ning eller skördat någon verklig vinst.
Och dock borde väl all slags kyrklig 1
verksamhet, från läsförhör till kyrko-
möte, i främsta rummet hafva till mål
att direkte väcka, befordra och stadga
det kristliga troslifvet, förutan hvilket
de testa författningar äro värdelösa.
Frågor af sådan beskaffenhet borde der-
för äfven göras till föremal för kyrko-
mötets handläggning och uttalanden.
Men sa långt ifrån att detta är fallet
finner inan t. ex. att af de tjugutvå
ärender, hvilka äro upptagna i herr er-
kebiskopens "Meddelande" af d. 10Juli
såsom kommande under det förhanden-
varande kyrkomötets ompröfning, endast
tvonne, neml. förslaget angående kyr-
kotukt och d:o om sabbatens helgd, på
något, sätt beröra det kristliga lifvet.
Af de återstående afhandla fem de nya
kyrkliga böckerna, ett dissenterlagen
och ett prostbildningens höjande, de
återstående tretton deremot sådana un-
derordnade angelägenheter som om för-
kortning af ansökningstiden till prest-
tjenster från 90 till 60 dagar, om att
fjerde profpredikant borde varajemngod
med tredje d:o. om rättighet för prest
att i vissa fall afsäga sig förslagsrum,
om rätt för e. o. prestmän att välja
ombud till kyrkomöte, m. m., för hvil-
ket allt det ingalunda ensamt skulle
löna sig att sätta i gång en så tung
och kostsam apparat som ett kyrko-
möte. Frågar man sig derför, hvilken
vinst Kristi församling i allmänhet kan
hafva af ett sådant möte. så måste
svaret, med bästa vilja, blifva ganska
nodslående. Det stora kyrkliga rådet
skall upplösa sig, när dess fullmakt
utlöper, och församlingen skall, lika
vis som förr, släpa sig fram i de gamla
insjunkna hjulspåren. Allt är som det
varit.
Men om sålunda redan sjelfva ären-
demas natur förlänar kyrkomötet färg,
gör dess sammansättning det icke min-
dre. Frånräknadt representanterna för
Kejs. Senaten, hofrätterna och universi-
tetet, tillsammans sex ombud, äro nem-
ligen prester och lekmän för Ofrigt un-
gefär lika starkt företrädda, d. v. s.
800 prester äga vid kyrkomöte lika
många representanter som två miljoner
lokmän! Prestaståndet ensamt utser
halfva antalet ombud och hela den öf-
riga församlingen, omfattande adels-,
borgare- och bondestånden, den andra
halfvan! En sådan anordning är livar-
ken rättvis eller till kyrkans fromma.
Måste prestorskapet nödvändigt hafva
trettiotre representanter, så borde lek-
männen, för att låta ståndindelningen
bestämma proportionen, företrädas af
åtminstone etthundra sådana. Först då
kan det alls blifva tal om någon jemn-
vigt och rättvisa vid kyrkomötets sam-
mansättning — elementer, hvilka nu
så fullkomligt saknas att, särskildt då
man ihågkommer den qvalitativa skil-
naden mellan de begge grupperna af
ombud, hela mötet i verkligheten blir
ett mäktigt om än trögt redskap i ett
enda stånds hand. Vi nämnde den qva-
litativa skilnaden. Denna är en vigtig
faktor. En rusthållares röst kan väl
vid omröstningen vara värd lika mycket
som en biskops eller annan prests,
men dessa besitta en öfverlägsenhet
öfver den oerfarne bonden — för att
icke nämna den traditionella respekt
deras embete ingifver — som gör
att de i alla vigtiga frågor kunna räkna
på att vinna honom för sin åsigt; och
en stor del af lekmannaombuden måste
alltid i ett land som vårt bestå af all-
mogemän, visserligen hederliga och akt-
ningsvärda för sig, men totalt saknande
dessa vidsträcktare vyer, som äro ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
