Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF.
N:o 19. 7
derunder bör Guds ord läsas från "den
klara källan". Dermed vore det första
steget till tillståndets ibland ungdomen
förbättring taget. Från hemmet utgå
barnen i en verld af frestelser, der de-
ras tro och uppfostran kommer på prof.
Skolundervisningen, som sedan skallut-
bilda barnens förstånd och insigt, är
för närvarande ej sådan som don borde.
Det livilar en otrosande öfver det hela.
Skolan skall undergå stora förändringar
i detta hänseende, om don skall kunna
lyckliggöra samhället med goda män och
gada qviimor. Mera ’’Bcvegelse", så-
som norrmannen kallar det, bohÖfves vid
undervisningen, sådant som niirer hjer-
tat. Om skolan undergräfver hemmets
inflytande, är hemmets arbete fåfängt.
De behöfva båda samma heliga Ande.
Slutligen finnas laster i samhället, lierr-
skande så allmänt, att äfven trots bä-
sta skolbildning och hemuppfostran dock
stora faror huta det uppväxande slagtet.
Lasten framträder på öppen gata och
man skrattar deråt. Den uppväxande
ungdomen ser det och besmittas och så
hotar samhället i livarjo fall att ramla.
Do onda krafterna få genom lastens öf-
vcrhandtiigande allt större fart. Nihi-
lism och socialism rikta verlden med
våld och illbragdor, en eld bryter lös,
hotande att förstöra allt heligt, och
bringa all dygd och rätt i en mörk
graf. Strängt allvar och helighet må-
ste herrska i hemmet. Guds närvaro
måste kännas. Sanning måste råda öf-
vor allt, bönens Ande uppbära homlif-
vot i sin helhet. Till och med vorldens
syndaträlar kunna önska att hemmets
luft voro bättre. Föräldrar känna smärta
öfver att barnen i skolan äro i larn att
skadns till sin själ. Troende föräldrar
måste so sig väl om efter hjclp, hållande
sig tätt till Gud. I stället för hård
och tröstlös sträfhet och stränghet vid
bibringandet af moraliska grundsatser
behöfva barnen först lära sig att älska
Gud, på dot att de ej må blifva klon-
modiga. Till fallnas hem skall missio-
nen sträcka sitt inflytande, på dot hem-
mon måtto helgas. Skolan skall arbeta
mod mera religiöst allvar, dess lärare
skola vara sanningens män, do der ej
begabba våra heliga trpssanningar. Sed-
lighetssträfvandei skall leda sin ström
i alla riktningar och hvarje troende skall
anse ilft, bobj sin pligt att kämpa för
nipiiniskonias upprättelse från synd och
last, gonom lif och ord och bön.
Stud. Braxén. Referenten har på-
pekat stora väsondtliga, brister såsom
orsaker till otro och fördorf bland ung-
domon. Jag ville ännu fästa uppmärk-
siunhoton vid ett ondt, som mod stör-
sta sorgfällighot bordo bortskaffas. Det
är otros- och romanlitteraturen, som i
vår tid växer som en flod, och hotar
att föra mod sig unga, oerfarna och
lätt frestade hjertau. Föråldrar, som
ömma för sina barn med rätt kärlek,
borde derföre genomgå sina barns bok-
förråd och tillse, att icke något gift
för deras själar finnes i det de läsa.
Såframt själen är dyrbarare än krop-
pen, borde denna tillsyn vara mycket
noggrannare, än den livarmed husmo-
dren tillreder för familjen helsosam le-
kamlig föda efter de bästa föreskrifter.
Då nuförtiden så mycket ifras för kun-
skap, hvarvid hufvudet ofta för mycket
anstränges, söker ungdomen gerna sin
vederqvickelse i den lätta icke långt
ifrån lättsinniga romanlitteraturen, eller
i sällskap af samma anda, och sådant
verkar retande och fräter omkring sig
såsom kräftan. Häremot borde föräldrar I
sätta en dam så vidt möjligt. Troende j
föräldrar borde skaffa sina barn god och
underhållande kristlig läsning och göra j
den älskad genom att sjelfva dermed!
sysselsätta sig i barnens krets, i den
fria, älskade anda, som refer. i detta
afseende påpekat. Jag känner ett hem,!
alltid kärt för mitt hjorta och minne,
der sådant egt rum och der barnen
uppvuxit under den hel. Andes infly-
telse samt tyckas lofva mycket godt och I
mycken glädje för framtiden. Barn
kunna visserligen någongång trotsa den
ömma kärlek, som sålunda af föräldrar
egnas dem, do kunna blifva en källa
till sorg och tårar. Men inan bör dock
i förtröstan till Gud flitigt bruka de!
medel, som stå till buds till ungdomens
bevararide och i de flesta fall skall det
löna sig väl. Lyx och beqvämlighct
bör man undvika ty det förslappar bar-
nens natur, samt alstrar likgiltighet och
håglöshet för Gud.
Kapt. Fagerlund. Orsakerna till
otro bland vår tids ungdom uppräknar
Paulus i 2 Tim 3: 1 ff.: "Man vet, att
i do ytterst:! dagarna skola svåra tider
inträffa. Ty menniskorna skola vara e-
genkära, giriga, skrytsamma, högmodi-
ga, hädiska, mot föräldrar olydiga, otack-
samma, oheliga, kärlekslösa, oförsonliga,
smädelystna, oåterhållsamma, omensk- j
liga, hotande det goda, förrädiska, öf-
verdådiga, uppblåsta, älskande vällust
mer än Gud, de der ega en form af
gudaktighet, men hafva försakat dess
kraft". Exomplot smittar. De äldre
böra lägga bort synden, om de vilja
bota barnens lyten. Hafva föräldrarne
sjelfva romanlitteraturen kär, så öfver-
går samma böjelse till barnen. I all- j
mänhet hafva föräldrar nog stor orsak
att göra sin syndabekännelse med af- [
seende på försummade pligtcr mot bar-
nen. Genom bönen skulle mera kraft
och Ande fås af Gud att lefva till Hans
ära och ej för denna verlden. Ett an-
nat botemodel vore söndagsskolan, som
särskildt åtoge sig de mera försummade i
barnens andliga vård och ledning, och
hvårföre icke äfvon andra barn. Don
uppsatte, som vore i besittning af mera
anseende och inflytande i samhället, och
som ftlskade Herren, borde hålla sön-
dagsskola för de bildades barn. "Bi-
belqvinnor" behöfdes för att i hemmen
sprida Guds ord. Må vi bedja Gud
om flera arbetare i hans säd.
Pastor Aimonen. Frågan om hem-
met är frågans kärnpunkt. Man gjorde
väl i att tidigt börja med husandakt
med barnen, ty må man minnas att
barnen kunna fatta Herrens ord och
må vi böja knä med dem inför Gud i
deras ungdom, att vi ej behöfva blygas
derför, när de blifva äldre. Att många
ynglingar, utgångna från fromma hem
med goda intryck, då de komma till
hufvudstaden och bli studenter, kunna
falla mycket djupt, såsom erfarenheten
visat, dertill är ofta orsaken, en, som
ej särskildt blifvit nämnd, den legali-
serade prostitutionen, samhällets rysli-
gaste kraftböld, i förening med drycken-
skåpen.
Frågan ansågs tillräckligt diskuterad
och sjelfva diskussionen ett svar derpå.
På någras förslag upptogs slutligen
till diskussion den 7 frågan, om hel-
bregdagörelse genom tron, hvilken icke
särskildt reforerades, utan enhvar lem-
nades frihet att uttala sin trosbekän-
nelse i denna fråga.
Stud. Braxén. Frågan intresserar
mig mycket. Ehuru jag ej har samlat
några fakta, som jag nu kunde fram-
lägga till vittnosbörd om saken, ville
jag dock uttala det såsom min tro, att
Gud som gjort himmel och jord, äfven
har magt öfver menniskans sjukdom,
så att Han till svar på trons bön kan
bota den, om det kan ske till Hans
namns förhärligande. Deruti ligger ock
intet oförnuft. Likaväl har den "för-
nuftiga" verlden svårt att böja sig i tro
under Guds mägtiga hand. En läkare,
med hvilken jag engång talade om sa-
ken i anledning af ett bref om trons
hclbregdagiirelse, erkände att deri låg
någonting besynnerligt och oförklarligt,
men, emedan han trodde fast på na-
turlagarims nrubblighet, menade han att
läkarevetenskapen under sin utveckling
nog skulle utröna alla läkekonstens hem-
ligheter, hvilka nu tillskrifvas tron på
Gud. Så benägen är man i allmänhet
i vår tid att tvifla på Guds öfvematur-
liga ingripande och ledning. Man tror
endast livad man ser och det är ingen
verklig tro. Äfven kristna menniskor
liafva genom vanan så vuxit bort från
tron på Gud i detta afseende, att om
de någongång vända sig i sin nöd till
Honom, de göra det under tvifvel, och
få intet, samt mogna alltmer för den
tanken, att trons helbregdagörelse ej ver-
kas i vår tid. Emellertid vore det till
stor styrka för den inre menniskan, om
Gud finge bevisa sin kraft i mennisko-
kroppen till dess botande från sjukdom.
Hvilket helgande inflytande skulle det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
