Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N;o 23.
6
Finland, hösten 1886, genom on kar-
ten medundeskrift: "Tidningspressens
buse-," och föreställande Lönnkrogeriet
knytande näfven ät några förskräckta,
i ett hörn hopkrupna tidningsmän! Ty
lönnkrögaren har varit den buse, som
dessa oroliga tider hållit herrar redak-
törer i on beständig fruktan, da det gällt
att uttala sig i dagens brännande frå-
ga, och bland det roligaste i den vä-
gen var kanske on polemik mellan "Östra
Finland" och sign. K. G. S. i nämnda
tidnings spalter. Väl uttryckte herr K.
G. S. uppropade gångor sin astuudan
"att vilja so don busen i ansigtet,’’ men
aldrig kundo ö. F. förmå sig att säga
huru han riktigt säg ut! Men emedan
ämnet utan tvifvel är intressant, låtom
oss alla sannskyldiga vattumän hälla
skarp utkik efter lfiiinkrögaron. sä att
tidningsmannens fruktan hinnorlägga sig
tills bränviusfrågan nästa gång, 1888,
kommer före. Och måtte äfven dessa
herrar å sin sida använda den mellan-
liggande tiden till att studera frågan
både teoretiskt och praktiskt, på det de
ej allt jemnt skola göra sig skyldiga
till så graverande misstag, som under
den nu tilländagångna kampanjen stun-
om varit fallet. Vi skola med nöje be-
tjena herrar tidningsmän med upplyar
ningar om såväl in- som utländsk lit-
teratur, tjcnlig härför.
* *
*
Ett bland de bästa arbeten i den vä-
gen, hvilkot utkom i London 1884 och
redan genomgått fyra upplagor, är i.>i-
fattadt af en svensk, herr Axel Gustaf-
son, och heter The foundation of
Death". Herr och fru Gustafson, hvars
sällsynta literära förmågaredan tidigare
vunnit för henne ett aktadt erkännande
på andra sidan Atlanten, och som med
sin man delat arbetet a nämnda bok,
äro dagens hjeltar i Englands nykter-
hetskretsar, medan hela don engelska
pressen ej kan finna annat än loford för
den sällsporda grundlighet, voteuskap-
lighot och talang, hvarmed det ofantliga
materialet blifvit ordnadt och uppstäldt
till ett fullkomligt helt. Som ett be-
vis ej mindre på författarnes begåfning
än arten och omfånget af det arbete
de nedlagt, må nämnas att de i Brit-
tiska museet genomgått omkr. femtusen
större och mindre verk på olika språk
och för olika tider, behandlande nyk-
terhetsfrågan. Förteckningen öfver des-
sa arbetens fullständiga titlar upptager
ensamt ett bihang pa 65 sidor, och bland
dem finnos äfvon ettaf finsk man, noml.
Dr Granfolts "Nykyajan Raittiusliike,"
Helsingfors 1883. Herr Gustafsons bok-
ar ensamståonde i sitt slag och kom-
mer för on lång tid framåt att fylla
behofvet af ett nykterhetslexikon. En-
ligt hvad vi erfarit är verket f. ni un-
der öfversättning till flere europeiska
språk, äfven svenskan. Förf. är son
till en framstående prestman i Lund, I
fick emigrantfeber vid 20 års ålder och
hade i Amerika förvärfvat sig anseen-
de som tidningsman, innan han öfver-
flyttade till England.
*
I Stockholm hade vi nyligen tillfälle’,
att anknyta personlig bekantskap med J
en af nordens främste nykterhetskäm-
par. Dr O. Nissen från Norge, och å-
hördo äfven ett föredrag af honom om
förhållandena pa andra sidan Kölen. J
Dr, Nisson är chef för Totalafholdelse- i
selskabet i Norge, hvilket nu räknar
ända till 000 filialer, indelade i 13
kretsar, som genom årliga kretsmöten!
och ett genoralmöte stå i förbindelse
med hvarandra. De norske goodtemp- i
larno utgöra omkring 15,000 och blå-1
bandistema 5,000 personer. Dessa tre
sällskap ha dock icke till det yttre slu- i
tit sig tillsammans. I hela Norge kan
man nu räkna omkr. 120,000 absoluta
nvkterhetsvfinner. Opinionen är i all-
mänhet emot förtärandet af spirituösa
drycker och lagstiftningen går i nyk-
terhetsvänlig anda. Dr N. är "venster-
niaii och intresserad politiker samt i
besittning af en framstående talaregaf-
va.
— Under vår vistelse i Sverige
gjorde vi oss underrättade om derva-
rande förhållanden samt funno att Sveri-
ge årligen idirekta utgifter offrar minst
50 miljoner kronor på rusgifvande dryc-
ker emot 354,000 kr. för missionsän-
damal. Vi höllo ett föredrag i Stock-
holm samt emottogo af allmänna nyk-
terhetskomite’n det hedrande uppdraget
att utarbeta graphiska nyktorhetskort i
fickformat, belysande nykterhetsfrågan |
ur hygienisk och ekonomisk synpunkt.
Dessa kort torde om någon tid utkom-
ma från trycket. I Upsala häfta stu-.
denterne ett nykterhetsförbund med prof.
Kudin som ordf. Efter ett föredrag ii
Fjellstedtska skolan, tillbragte vi i den-’
na krets en angenäm afton å det s. k.
’’studenthemmet".
Den Apostoliska kyr
kans vittnesbörd.
Af Eihnond de I’rcssensé.
(Forte.)
■ Slutligen satte de såsom insegel på
detta sitt lifs och sitt ords vittnesbörd
sitt lidande och ganska ofta sin död.
Det kristliga vittnesbördet äger intet
högro, kraftfullare uttryck.
Dessa trenne slags vittnesbörd, lif-
vets, ordets och lidandets, äga sinsemel-
lan det innerligaste sammanhang. Det
var emedan Kristus var de första krist-
nas lif, som de genom ordet förkun-
nade honom för menniskorna och med
glädje ledo döden för honom. Genom
deras läppar, såväl som genom deras
lif och martyrskap, talade och verkade
det osynliga, allsmäktiga vittnet, den
helige Ande, som blifvit dem gifven för
att städse på nytt föda Kristus i deras
hjertan, låta honom lefva i deras lif,
uppenbara honom i deras ord och prisa
honom under bödlars svärd och bland
bålets flammor.
Äfven vi måste genom den hel. An-
des bistånd aflägga detta tredubbla vitt-
nesmål, lifvets, ordets och lidandets.
Endast om vi göra detta, uppfylla vi
Mästarens bud: "I skolen vara mina
vittnen:’.
Det skall blifva oss lätt att utnr sjelf-
va vår text klart bevisa för hvar och
en att utan vittnesbördet i lefvornet,
allt vårt vittnande om sanningen skul-
le förblifva ofruktbart och gagnlöst. Haf-
ven I väl uppfattat hela betydelsen af
orden: "I skolen var mina vittnen?’
Det är för de kristne icke fråga om att
bära vittnesbörd om ett enstaka faktum,
om några särskilda förhållanden, ja icke
ens om alla de yttre omständigheter-
na af Jesu lif. De äro icke kallade att,
om jag så får uttrycka mig, vara den-
na heliga historias krönikeskrifvare. Om
så vore, behöfdes ej mer än att de äg-
de ett säkert minne och ett sundt om-
döme; deras andliga lif skulle vara full-
komligt öfverflödigt vid detta arbete,
som vida mer erfordrade ett kallt akt-
gifvande än den lifliga hängifvenhetens
eld.
- De äro lika litet kallade till
att helt enkelt afgifva sitt vittnesbörd
om någon viss lära. Jesus Kristus
befalde dem ej framför allt: Upprepen
bokstafligen mina befallningar; ej hel-
ler sade han till dem: Utbreden ett
fullkomligt utarbetadt religionssystem!
— Dertill hade ej erfordrats någon lef-
vande gudsfruktan, något heligt lefver-
ne, utan ondast en samvetsgrann och
juridisk trohet uti att genom öfversätt-
ning återgifva Mästarens tankar och lä-
rosatser.
Men att känna Jesus Kristus "efter
köttet’, d. v. s. med afseende å det
yttre af hans lefnad, är icke att rätt
känna honom. Det är att känna honom
såsom judarne, hvilka i honom sågo en
blott menniska, på sin höjd en profet,
en jordisk Messias; och då blir det vitt-
nesbörd vi aflägga om honom lögnak-
tigt. Vi måste känna honom efter an-
dan, känna honom i hans gudomliga
höghet, i hans kallelse såsom själames
Frälsare. Och för att uppnå detta mål,
gifves det endast ett medel: det, att
med den hel. Johannes, uppfylda af bäf-
vande kärlek, luta oss intill hans bröst.
Det är detta som skapar evangelisten
eller det äkta vittnet om Jesu Kristi
person; endast den som drifves af en
sådan kärlek kan säga: "Hvad vi haf-
va sett, förkunna vi eder". Ja, du har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:17 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/troochlif/1886/0188.html
