Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO ochLIF
Religiös Tidskrift för Finland.
Tisdagen den 15 Mars. 1887.
N:o 6.
Är vårt samhälle ett
kristligt och sedligt
samhälle eller ej?
Om ofvanstående fråga blefvo fram-
Btäld till offentligt besvarande, skulle
för visso vara myndighetapersoner skynda
att derpå svara ett enstämmigtjo. Ja
visserligen äro vi både kristna och sed-
liga : vår kyrka är en kriston kyrka,
våra lagar äro byggda pä sedlighetens
grund och våra förtroendemän äro omut-
ligt hederliga. Allt är som det borde
vara!
Och likväl, om man undersöker detta
samhälle närmare, finner man i dess
midt, bland måpga mörka fläckar, en
punkt, som Btår i rak motsats till kristen-
domens läror och inför hvilkct dot sed-
liga rättsmedvetande! med afsky måste
uppresa sig. Vi mena don reglemen-
terade prostitutionen.
Kristus, som bättre än någon kände
menniskan och visste hvad i henne är,
faststälde sedlighetens norm så högt,
att han förklarade del orena begäret i
hjertal redan vara ett brott; men en
kristen siat inrättar en institution, der
grofva förbrytelser emotsedligheten i verk
och gerning systematiskt bedrifves. Hi-
storien lär oss att monogamin alltid va-
rit en säker häfstång för ett folks hö-
jande; att äktenskapets helgd och upp-
fyllandet af sedlighetens kraf är den
fastaste basis för nationernas lifskraft,
atl ju obetydligare i politiskt hänseende
ett folk är, dess oundgångligare är detta
värn för dess bestånd; och att förrutt-
nelsen i söder medför tillochmed de
mäktigaste rikens förfall, eller åtmin-
stone för dessa framkallar fruktans-
värda katastrofer. Men de administra-
tiva myndigheterna hafva sanktionerat
en polygami, mora rå, mera förnedrande,
mera osedlig, mera furstörande för kropp
och själ än någonsin den österländska.
Man har omfattat den depraverande
fördomen, att osedlighet är nödvändig
för männen, och för att skydda denna
osedlighet har man, i trots af såväl
andan i våra lagar som af tydligen
uttryckta särskilda lagparagrafer, upp-
höjt lasten till ett näringsyrke och af
qvinnor skapat en klass af parias, som
står utom samhället, men likväl åtnjuter
myndigheternas beskydd. En följd af
detta system är att en qvinna, som
saknar laga försvar och icke kan upp-
visa sig vara sysselsatt med något yrke,
blir på grund af blotta misstanke för
osedlighot förpassad till häktet och dö-
mes till allmänt arbete; men låter hon
inskrifva sig i do prostituerades leder
och botalar sin skatt till besigtnings
byrån, blir hon skyddad gentemot la-
gens arm och .oantastlig. Hon blir
tio gånger mera lastbar än förut, men
hon har likväl fått ett lofligt närings-
yrke. Men för en oförvillad blick är
det lätt att inse hvilken afgrund, som
genom detta sätt att upprätthålla ord-
ning och rätt, öppnar sig för sedlig-
heien hos de lägre klasserna af vårt
samhälle.
Man har sagt att dotta sakernas till-
stånd är nödvändigt Vir hygienisk syn-
punkt, och att osedlighetens utöf-
vande medför svåra och smittosamma
sjukdomar, det är oundgängligt att kon-
trollera detta utöfvande samt under-
kasta det vissa regler. Men man har
glömt det förderfliga, som ligger deri
att staten, livars uppgift är att vårda
lag och rätt, ordnar och reglementerar
lasten, och dertill ännu en last, som
mest af alla nedsänker menniskan till
djurets ståndpunkt — samt derigenorn
äfven sanktionerar densamma; att för-
slappning i sederna sjelffallet måste
uppstå derutaf, och att sålunda orsa-
kerna till de sjukdomar man vill hämma,
mångdubblas. Man har äfven glömt att
öfver kroppen står moralen och att en
förruttnad själ sprider en ännu förfär-
ligare smitta omkring sig än en sjuk
kropp. Om männens osedlighet verkli-
gen är iså stor att prostitutionen för
deras skull icke kan undvaras, så må
då de, som begagna sig af dess till-
varo, af hvad ålder och samhällsställ-
ning de än äro, göra det med det med-
vetandet att de begå en dålig handling,
att de förstöra en medmenniska, för-
nedra sig sjelfva, kränka sina hustrur
och göra sig ovärdiga att mera älskas
af en ren qvinna. Deras egen rätts-
känsla, en gång väckt, samt vissheten
om att allmänna opinionen, landets la-
gar och rättvisans handhafvande utdöma
deras last skola, mera än något rcglemen-
terande deraf, bidraga att begränsa den.
Det har varit en olycka och måste
betraktas som ett fel, att för livar gång
det allmänna samvetet vaknat och rö-
relse uppstått för reglementeringens af-
skaffande, dot hlifvit lemnadt åt läka-
rene ensamne att fälla det afgörande
utslaget. Vi vilja icke förneka att
denna fråga har en ganska invecklad
hygienisk sida och att det är möjligt
att besigtningen tillsvidare icke kan
undvaras, men i sådant fall borde den
utöfvas icke blott emot osedliga qvinnor
utan äfven emot osedliga män samt i
alla händelser icke tjena till att göra
liderligheten till ett yrke; tvärtom böra
de, som befinnas behäftade med sjuk-
dom, icke allenast sändas till sjukhusen
utan äfven, derest de sjelfva genom last-
barhet ådragit sig sitt tillstånd, såsom
Innehall:
P-
Är v&rt samhälle ett kristligt och sed-
ligt samhälle eller ej? af —ci— .. . 1.
Hur seger vinnes. af Otto .S/or/,■niiii/ni (slut) 2.
Tillkännagivande, af pastor //. A. Carlson 3.
3.
Notiser och kommentarier 4.
P-
I I’råga om nattvardsforéningar, af Vg .5.
Korrespondens: Reformationsrörelsen in-
om holländska statskyrkan .... 6.
Menniskans moraliska natur, ett vittne för
kristendomen, af J. Radford Thomson 7.
Tankar om bönen 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
