Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland på tröskeln till det 20:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
administrationens närmaste förmyndareskap. Om de det oaktadt
ännu bibehållit en smula betydelse, så hafva de därför att
tacka den ädla anda, som tidigare hunnit inrota sig i dem,
och det inflytande, som den bästa delen af landsortens adel
ännu bibehållit där. De som stodo i spetsen för reaktionen
förstodo dock, att man med dylika skenprivilegier, hvilka dolde
en inskränkning af rättigheter, knappast skulle lyckas draga
adeln till sig. Man beslöt att vinna den genom
penningefördelar. I detta syfte inrättades adelsbanken, som utgaf lån
mot ytterligt låg ränta, hvarutöfver alla möjliga lättnader
beviljades i fråga om räntans erläggande. De ruinerade
adelsmännens uppsyn klarnade. Från alla håll haglade
tacksägelseadresser för de ofvanifrån bevisade välgärningarna. Aptiten
stegrades; det ena förslaget, vansinnigare än det andra, dök
upp om utvägar att återupprätta den sjunkna och förnedrade
adeln. Det såg ut som skulle en ny aristokratisk æra hålla
på att bryta in, lofvande ändlösa välgärningar. Adelns bästa
män sågo med sorg på denna blandning af slafsinne och
vinningslystnad, hvilken ådagalade ståndets moraliska förfall.
Men det stod ej i deras makt att hämma det onda, som,
understödt af regeringen, bredde ut sig allt mer och mer.
Emellertid visade sig de materiella resultaten snart såsom
tomma irrbloss. Om regeringen med ena handen kastade några
slantar åt adeln, så uppbyggde den med den andra ett system,
som förde dem emot slutlig ruin. Finansministeriet kom på
idéen att befästa Rysslands välstånd genom utvecklandet af
storindustrin. I detta syfte infördes ett skyddstullsystem af
det mest öfverdrifna slag. Men jordbruket bekymrade man
sig icke om. I andra europeiska länder har skyddstullsystemet
framkallats främst genom det tryckta läge, hvari jordbruket
råkat till följd af den på förbättrade kommunikationer
beroende ökade konkurrensen med nya länder. Men på Ryssland
är detta icke tillämpligt, emedan jordbrukets produkter där
äro föremål för export, men icke import. Genom tullarna
skyddar man icke det som jordbrukaren säljer, utan det, som
han köper. Allt som han behöfver, måste han betala dubbelt
och trefaldigt. Han nödgas erlägga icke blott tullarna till
staten utan också fabrikanternas vinster. Storleken af dessa
vinster framgår redan däraf, att t. ex. sockerbruken tack vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
