Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anfallet på Danmark 1783. — Mötet i Fredrikshamn, juni 1783. — Gustaf III:s resa till Italien
och Frankrike 1783—1784. — Brytning mellan Gustaf III och Katarina II. — S:t Barthélemy svenskt, den 1 juli 1784. — Creutz’ död, okt. 1785 | s. 298. |
Missnöjet i landet. — Riksdagen 1786. Orsakerna till missnöjet i landet. —
Riksdag i Stockholm, den 1 maj 1786. — Oppositionens styrka. — Förklaringar af grundlagarna. — Passevolansfrågan. — Magasinsinrättningen. — Bevillning på fyra år. — Ständernas angrepp på vissa styrelseåtgärder. — Riksdagens afslutning, den 23 juni 1786 | s. 305. |
Krig med Ryssland 1788—1790. — 1789 års statshvälfning. Den inre
ställningen efter 1786 års riksdag. — Göran Magnus Sprengtporten. — Ryska krigets utbrott, juni— juli 1788. — Anjalaförbundet. — Danskarnes anfall. — Gustaf i Dalarna och Göteborg. — Riksdag i Stockholm, den 26 jan. 1789. — Uppträdet på rikssalen, den 17 febr. — Förenings- och säkerhetsakten. — Riksgäldskontorets inrättande. — Riksdagens afslutande, den 28 april. — 1789—1790 års fälttåg. — Freden i Värälä, den 14 aug. 1790 | s. 315. |
Gustaf III:s sista regeringsår och död (1790—1792). Förvirringen i
finanserna. — Förbund med Ryssland, den 19 okt. 1791. — Gustaf III:s planer mot den franska revolutionen. — Hans afsigter på Polens krona. — Armfelts stora inflytande. — Riksdagen i Gefle, den 23 jan.—23 febr. 1792. — Mordförsöket, den 16 mars. — Gustafs död, den 29 mars 1792. — Återblick | s. 337. |
GUSTAF IV ADOLF (1792—1809). | |
Förmyndarstyrelsen (1792—1796). Hertig Karl öfvertager styrelsen. —
Konungamördarnes bestraffning. — G. A. Reuterholm. — Gustaf III:s vänner aflägsnas. — Thorilds landsflykt, febr. 1793. — Brytning med Ryssland. — Sverige närmar sig franska republiken. — Armfeltska sammansvärjningen. — Den beväpnade neutraliteten, 1794. — Sverige erkänner den franska republiken, april 1795. — Reuterholms frihetsfiendtliga styrelse. — Svenska akademiens suspension, mars 1795. — Besöket i Petersburg 1796. — Förmyndarregeringens slut, den 1 nov. 1796 | s. 347. |
Den fredliga tiden af Gustaf IV Adolfs regering (1796—1805).
Gustaf IV Adolfs karakter. — Reuterholms fall. — Gustaf IV Adolfs giftermål, den 31 okt. 1797. — Nytt förbund med Ryssland, 1799. — Regeringens politiska skuggrädsla. — Norrköpings riksdag, mars 1800. — Den nya oppositionen inom adeln. — Kröningen, den 3 april. — Realisationsfrågan. — Riksdagens slut, den 14 juni 1800. — Realisationen, 1803. — Wismar pantsättes, 1803. — Den beväpnade neutraliteten af år 1800. — Gustaf Adolf i Tyskland, 1803—1805 | s. 357. |
Sverige indrages i krigen mot Napoléon (1805—1807). Napoléon
Bonaparte. — Han ådrager sig Gustaf Adolfs oförsonliga hat. — Sverige förbinder sig med England och Ryssland mot Frankrike (1804—1805). — Faran af ett fredsbrott med Preussen. — Pommerns införlifvande. — Preussen i krig med Napoléon. — Pommern eröfras af fransmännen, 1807 | s. 365. |
Finska kriget 1808—1809. — Statshvälfningen 1809. Frankrike,
Ryssland och Danmark förena sig mot Sverige. — Försvarsanstalterna mot Danmark. — Ryssarnes inbrott i Finland, febr. 1808. — Klingspors reträtt. — Svartholms och Sveaborgs kapitulation (mars och april). — Adlercreutz, Klingspors generaladjutant april 1808. — Slagen vid Siikajoki och Revolaks (april) samt ryssarnes reträtt. — Svenska härens nya reträtt (aug.). — Fördraget i Olkijoki, den 19 nov. — Statshvälfningen, mars 1809 | s. 369. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>