- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
10

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och klassindelningen blef uppliäfd. Maktens tyngdpunkt å riddarhuset, ocli
derigenom äfven vid riksdagen, blef härigenom öfverflyttad till d$n stora
massan af mindre förmögna adelsmän.

Derefter skred man till grundlagarnas utarbetande. Förslaget var
färdigt den 7 februari 1719, då det sammas granskning i plena böljade. Adeln
tvistade länge och måste påskyndas af de öfriga stånden. Slutligen blefvo de
färdiga. De tre nya »fundamentallagarna» voro valakten, drottningens
försäkring och regeringsformen. De daterades den 21 februari, på hvilken
dag först riksdagens högtidliga öppnande egde rum. Genom dem erhöll
Sverige för första gången grjmdlagar i nyare mening, som bestämde förhållandet
mellan regering och representation. Valakten och drottningens
försäkring äro vid sidan af
regeringsformen af mindre betydenhet, men fullt
i samma anda. I den förra ges ett
uttryck af harm emot enväldet; den
regent som sträfvar att. återinföra
det förklaras tronen förlustig, den
som dervid biträdt stämplas såsom
riksförrädare, och såsom vilkor for
att kunna erhålla anställning i rikets
tjenst uppställes, att man i enlighet
med ett i valakten intaget formulär
afsvär hvaije tanke på enväldets
återinförande. Detta stadgande
upprepas i den senare, och derjemte
tillægges en försäkran af drottningen
att »alltid instämma med samtliga
rikets ständer» samt att »styra och
regera riket med och således icke
utan, mindre mot» riksrådets råd.
Dessa äro just grundtankarna i det
nya regeringssätt, hvilket af regeringsformen närmare utvecklas i dennas
40 paragrafer. I inledningen till den samma angifves dess ändamål vara,
att »kunglig maj:ts höghet måtte blifva oförkränkt, riksens råd uti tillbörlig
myndighet understödda och ständerna vid deras rätt och frihet bibehållna».
Det var dessa tro myndigheter, mellan hvilka makten således skulle vara delad.

Konungen tillträder vid fy Ida 21 år regeringen, sedan han inför
ständerna aflagt ed och konungaförsäkran och låtit kröna sig. De kungliga
barnens uppfostran ledes af personer, som tillsättas och afsättas af ständerna och
inför dem äro ansvariga. Konungen eger att utdela adlig, friherrlig och
gref-lig värdighet. Han får ej resa utrikes eller börja anfallskrig utan ständernas
samtycke. Om försvarskrig öfverlägger han med rådet.

Rådet, hvars antal fastställes till 24, utses på följande sätt: en af de
tre högre stånden utsedd nämd (24 adelsmän, 12 prester och 12 borgare) sätter

7. Drottning Ulrika Eleonora

(16S8-1741).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 10 16:16:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free