Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgarståndet: af hvarje stad »en eller flere»; 4) af bondeståndet: från
hvarje härad en inom det samma bofast bonde, som icke förut tillhört annat
stånd. Flere kontrakt, mindre städer eller härad må förena sig om samme
representant, hvilken dock icke i så fall vid riksdagen eger mer än en*
röst. Ganska vidlyftigt redogöres för fullmakterna och deras inlemnande,
valet af talmän och sekreterare, ceremonielet vid riksdagens öppnande och
dylikt I hvaqe stånd skola regeringsformen, konungaförsäkran och
riksdagsordningen. strax vid riksdagens början uppläsas. Frågan, om tre eller fyra
stånds bifall erfordrades för ärendenas afgörande, hvilken, oaktadt riksdagen
redan under århundraden funnits till, ständigt varit sväfvande, erhöll nu
omsider en fullständig lösning genom stadgapdet, att tre stånds pluralitet vore
afgörande utom i det som rör »riksens ständers frihet», det vill säga
grundlagsförändringar, afseende konungamaktens ökande, samt »ett stånds
välför-värfvade privilegier». Slutligen gafs genom den nya riksdagsordningen fasta
former åt utskottsinrättningen. Det sekreta utskottet, som under Karl XI:s
tid utvecklat sig till den egentliga härden för riksdagsarbetet, men som först
genom 1720 års regeringsform blifvit en i lag stadgad institution, bestämdes
nu så väl till sin sammansättning som sin befogenhet. Åt böndernes
uteslutande gafs lagens sanktion, och adeln fick rätt att utse lika många
medlemmar deri — genom’ häfd blef deras antal femtio — som pr ester och borgare
tillsammans. Såsom dess ordförande skulle landtmarskalken tjenstgöra. Dess
befogenhet blef att ej blott bereda, utan ock att »afsluta» frågor, som
an-ginge utrikespolitiken, försvarsverket, statsregleringen och banken, och då det
i de flesta fall var utskottet som sjelft pröfvade, hvilka ärenden vore af
nämda beskaffenhet, var det lätt utsatt för frestelsen att obehörigt utvidga
sin myndighet på ståndens bekostnad. Förutom sekreta utskottet skulle äfven
tillsättas en deputation för att urskilja, hvilka till riksdagen hänskjutna frågor
skulle upptagas, en deputation för att expediera ständernas skrifvelser samt
en för att uppsätta sjelfva riksdagsbeslutet. Till dessa liksom till öfriga
utskott eller deputationer *, hvilka stånden för ärendenas beredande funno
lämpligt att utse, erhöllo bönderne tillträde, men adeln egde att i dem alla insätta
dubbelt så många medlemmar som hvart och ett af de ofrälse stånden.
Riksdagsordningens utarbetande hade ej skett utan strider mellan stånderi. Så
hade adeln fordrat att, om tvenne stånd stannade mot två, få utslagsröst, och
frågan om, huru i sådant fall skulle förfaras, blef i följd häraf ej genom deri
nya lagen afgjord. Likaledes hade adeln yrkat, att omröstning i utskotten
1 Med namnet ntskottg betecknas under frihetstiden endast sekreta utskottet. Öfriga utskott
liktom äfven de afdelningar, .bvari det sekreta utskottet fördelade sig, benämdes deputationer. De
sist nämda voro i vanliga fall: den mindre sekreta deputationen, som beredde utrikesarendenji
och från år 1726 granskade dit hörande rådsprotokoll, stats-, defensions- och
bankodeputa-tionen. De vigtigaste af de sjelfständiga utskott, som vid riksdagarna nedsattes utan Att vara i
riksdagsordningen föreskrifna, voro justitiedeputationen för granskande af justitierevisionens
protokoll, den sekreta deputationen, som granskade öfriga rådsprotokoll, och
protokolls-deputationen, som granskade embetsverkens prqtokoll. Då man nlgon gång fann nödigt att i
sekreta utskottet inkalla bönder, ändrades desa namn till stora sekreta deputationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
