Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter. Hertigen erhöll en bestämd årlig pension och några obestämda löften
om att ihågkommas vid ett framtida konungaval.
Förbundet med Ryssland blef emellertid efter riksdagens slut afslutet
den 22 februari 1724 för en tid af 12 år, ett ömsesidigt försvarsförbund, i
hvilket dock Sverige naturligtvis var den underlägsne brodern. Ryska och
holsteiuska penningar användes äfven rikligen för att muta riksråden och
andra. I november 1724 firades förlofningen mellan hertigen och Peters
dotter Anna, och nu visade sig som en framtidsbild den ryske kejsarens måg
såsom efterträdare till det barnlösa paret Fredrik och Ulrika Eleonora. Detta
väckte dock farhågor äfven i utlandet, i synnerhet i England, som i september
1724 hitsände en utmärkt diplomat, Stephen Poyntz. Han fann hofpartiet nästan
upplöst och det holsteinska nästan
segerherre. Härunder afled tsar Peter den
28 januari (8 februari) 1725; Men långt
ifrån att detta, såsom man väntat,
tillintetgjorde hertigens inflytande vid
ryska hofvet, antog sig Peters gemål
och efterträdariuna, Katarina I, med
ännu mera värme hertigens sak. Hon
var till och med på väg att anfalla
Danmark med krig för att återförskaffa
Slesvig åt hertigen. Detta mötte dock
ett så bestämdt motstånd hos England
och Frankrike, att planen måste
öfver-gifvas.’ Och äfven i Sverige verkade
detta kejsarinnans framträdande
ogyn-samt för hertigens sak. Horn, som
förut af missnöje med konungen lutat
öfver till hertigens parti, öfvergaf det
nu helt och .hållet af fruktan för, att _ . . T . . . . w . ,
. 50. Katarina I, kejtarmna af Ryssland
Sverige genom dess seger skulle bnn- (I682-1727).
gas i beroende af Ryssland, och närmade
sig Poyntz, till hvilken han förut hyst misstroende. Emellertid hade rådet,
inom hvilket holsteiuarne ännu hade öfverhanden, den 23 mars 1725 beslutit
afsända en särskild minister till Petersburg, nämligen det holsteinskt sinnade
riksrådet Josias Cederhjelm. Afsigten var att blanda sig i de söndringar, som
beräknades komma att inträffa vid ryska hofvet, och det holsteinska partiet
hade dessutom en biafsigt: att skaffa hertigen en bättre rådgifvare än
Bassewitz.
Emellertid böljade vid samma tid den stora europeiska politiken vän<fe
sina vägar mot Sverige. Konung Felipe V af Spanien och kejsaren, förut
med-täflare om spanska kronan, hade närmat sig till hvarandra; den 19 (30) april
1725 afslöto de det så kallade wienska förbundet, riktadt mot England
och Frankrike, och Rysslands biträde till samma förbund påräknades. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
