Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det nya rådet och den nya politiken (1739—1741).
Hattpartiets min inom rådet. — Gyllenborg och Tessin. — Sinclairs mord, den 17 jul 1739. —
Hinriplaner mot Ryssland. — Trapper sindas till Finland. — Misslyckade underhandlingar med Danmark, Preaseen
och Frankrike. — Urtima riksdag, dee. 1740. — Sverige förklarar Rysslud krig, juli 1741.
Af de sjutton riksråd, som efter 1739 skulle handhafva styrelsen, voro elfra
nya. Af det gamla rådet qvarstodo Gyllenborg, Cronstedt, de la Gardie, Baner
och Lagerberg samt generalguvernören i Pommern, Mejerfelt. Den mest
framstående blahd de nya riksråden var otvifvelaktigt Samuel Åkerhjelm. Född
1684, hade han efter slutade studier i Åbo, Upsala och Oxford begynt sin
politiska bana med tjenstgöring i kansliet och såsom anstäld vid krigsexpedi-
tionen vistats hos Karl XII både i
Bender, Stralsund och Norge. 1723
utnämdes han till statssekreterare for
krigsärendena och blef en ifrig
anhängare af holsteinska partiet, hvars
främste man, Cederhjelm, var hans
svåger. Efter partiets fall
förflyttades han såsom president till Åbo
hof-rätt och uppträdde från denna tid
såsom en oförsonlig motståndare till
Horns politik. Af de åsigter lian
sedermera lade i dagen skulle man
emellertid kunna känna sig frestad
att antaga, att han härvid
förnämligast leddes af hämdlystnad. Eli re
n-preus och Cederström hade äfven
börjat sin bana i Karl XII:s kansli
och voro kända såsom dugliga
em-betsmän. Karl Sparre hade från
krigare blifvit svenskt sändebud i
London, var gift med Karl Gyllenborgs styfdotter — en infödd engelska —
och utnämdes, sedan han 1736 återkommit hem, till landshöfding i Nyköpings
län. Dessa fyra voro af de nya riksråden de egentliga utpräglade
partimännen. Löven var väl, ehuru Horns måg, en anhängare af det franska
förbundet, men gick dock ingalunda obetingadt i kattarnes ledband. Yrangel
och Nordenstråle voro dugliga erabetsmän, men inga partimän, och det
samma kan ej heller sägas om de gamla karolinerne Rosen, Adlerfelt och
Posse samt vice amiralen Sjöstjerna.
Dessa voro nu »ständernas fullmäktige». De hade dock knappast ens denna
ställning* Sekreta utskottet hade under föregående riksdag varit rikets regent,
och dess inflytelse sträckte sig ut öfver den följande tiden. Det hade beslutit,
att Tessin skulle afgå till Frankrike för att underhålla förbindelserna med
denna makt, och han skulle härvid ej ledas af annan instruktion än den
67. Samuel Akerhjelm
(1084—17Ct*).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
