Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
godkände förslaget, hvarefter adeln utan omröstning antog det samma. Den
25 noyember 1751 erhöll den nya konungaförsäkran konungens underskrift.
Liksom konung Fredriks förklarade den samma, att ständerna skulle vara
fria från sin ed, om konungen öfverträdde författningen, samt öfverlemnade
it riksdagen en oinskränkt lagstiftningsrätt. För öfrigt innehöll den i
huf-rudsak blott ett upprepande af de gällande grundlagarnas stadganden, och
ie tillägg till dessa som deruti förekommo afsågo i allmänhet blott att åväga-
14. Spiran. 95. Kronan. 96. Lilla kronan. 97. Svärdet.
94—100. Svenska riksregalierna.
Fr&n 1500- och 1600-talen (till en del ändrade under 1700-talet).
iringa en större tydlighet. Sålunda stadgades nu uttryckligen, i enlighet med
ivad förut varit häfd, att rådet vid högre embetens tillsättande egde att
lppsätta tre på förslag, samt att konungen vid besättande af lägre embeten
kunde afvika från de af myndigheterna upprättade förslagen, men att frågan
i sådant fall borde afgöras i rådet. Regeringsformens stadgande, att fyra
stånds samtycke fordrades till nya privilegiers utfärdande, utsträcktes nu äfven
till hvaije ändring af gällande privilegier. Deremot lemnades frågan, huru
rida ständerna vid kanslipresidents utnämnande skulle sätta tre eller, såsom
hittills varit vanligt, blott en på förslag, äfven här oafgjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
