Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bottnen, och efter två månaders bortovaro återkom konungen till Stockholm
den 10 augusti 1752. Den förtjusning, som det kungliga besöket uppväckte’
i Finland, hvars fastland ej sedan Gustaf II Adolfs tid varit beträdt af någon
svensk konung, torde i ej ringa mån hafva bidragit till att hos finnarne
utplåna den misstämning mot det gamla moderlandet, som det sista krigets
olyckor varit på väg att framkalla.
Med år 1753 genomfördes i vårt fädernesland en förändring, som
visserligen ej är af politisk vigt, men dock både för det enskilda och borgerliga,
lifvet egde en ej ringa betydelse. Fastän den förbättring af den julianska
kalendern, som påfven Gregorius XIII låtit verkställa (se ofvan del. III),
småningom antagits äfven af de flesta protestantiska stater l, hade dock Sverige:
hittills fasthållit vid den gamla
felaktiga tidräkningen, hvaraf följden
blifvit, att man här sedan 1700-talets
början kommit ej mindre än 11
dagar efter det öfriga Europa. Yid
1751—1752 års riksdag beslöto
ändt-ligen ständerna den gregorianska
kalenderns eller den så kallade nya
stilens antagande, och i kraft af
en kunglig förordning af den 24
februari 1752 genomfördes
förändringen i början af det följande året, i
det man omedelbart efter den 17
februari räknade den 1 mars. — Yid
denna tid hade omsider arbetena på
det kungliga slottet i Stockholm
framskridit så långt, att hofvet dit
kunde inflytta. Det stora företaget,
hvilket såsom ofvan är berättadt (del.
IV) börjats af Nikodemus Tessin den
yngre omedelbart efter slottsbranden 1697, men sedermera måst afbrytas af
brist på medel, hade 1728 åter upptagits under ledning af Karl Gustaf Tessin
samt Karl Hårleman. Den sist nämde tillhör dock näst den förste
grundläggaren äran af den härliga bygnaden, hvars uppförande han såsom
öfver-intendent efter Karl Gustaf Tessins inträde i rådet ensam förestod och som
han äfven före sin död (1753) hade tillfredsställelsen att i det närmaste
se-fullbordad.
106.
Augustin Ehrensvärd
(1710-1772).
1 I Spanien, Italien och Portugal tog den nya tidräkningen sin början med den 15 oktober
1582; i Frankrike med den 20 december 1582; i det katolska Schweiz och det katolska Tyskland
på olika tider nnder året 1583; i Böhmen med den 17 janunri 1584; i Polen med den 1 januari.
1586; i Ungarn med den 1 januari 1587; i Danmark och det protestantiska Tyskland med den 1
mars 1700; i det protestantiska Schweiz med den 12 januari 1701; i Storbritannien med den
14-september 1752. I Ryssland och Grekland följes fortfarande den gamla stilen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
