Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mening ständernas beslut. Att bolagsmännen skulle utbetala den ådömda
summan var sålunda afgjordt, och i följd deraf sattes deras egendom genast
under qvarstad.
Innan frågan om deras bestraffning erhöll sin lösning, utbröt emellertid
striden om den parlamentariska täflingens yppersta pris — makten öfyer
regeringen. Oaktadt den framgång mössorna hittills rönt, kunde dock
stridens utgång ingalunda anses på förhand gifven. Orsaken härtill var i främsta
rummet den förändrade riktning hofvets politik nu antog. Detta hade, såsom
ofvan är nämdt, vid riksdagens början närmast varit förbundet med mössorna,
men å ömse sidor var förtroendet ej synnerligt stort, och då mössorna sjelfva
böljat smaka maktens sötma, visade de ej större lust än hattarne att utvidga
bonungadömets rättigheter. Den enda verkliga fördel, som hofvet* skördat af
sina gamla bundsförvandters framgång,
var, att de äfven för dessa plågsamma
minnena af de senaste årens
partistrider nu utplånades, i det den årliga
tacksägelsehögtiden på
midsommarsdagen afskaffades, blodsoffren från 1756
återstäldes till ära och gods samt alla
öfrige, som för politiska brott blifvit
dömda till något straff, erhöllo nåd.
Mér än harmen öfver svikna
förhoppningar om ökad makt torde dock den
vändning, som den utländska
politiken vid denna tid tog, hafva bidragit till
att aflägsna hofvet från mössorna.
Lovisa Ulrikas förhoppningar om
understöd från Ryssland hade fullständigt
blifvit gäckade. Ej nog med att ryska
sändebudet i Stockholm grefve
Oster-mann uppenbart åsidosatte hofvets
fordelar; en ännu bittrare missräkning
var, att Ryssland förband sig med den makt, som hon och hennes gemal
mest af alla hatade. Den misstro, som Danmark en tid hade hyst mot
Ryssland, hade nämligen snart gifvit vika, då det blef tydligt, att Katarina II i
grund och botten hyste samma åsigter med afseende på det svenska statsskicket
som den danska regeringen, och då denna dessutom behöfde hennes vänskap
för att ernå en lösning af den slesvig-holsteinska frågan, som så nyligen varit
nära att ådraga Danmark ett ryskt krig, afslöto de båda makterna den 11
mars 1765 ett fördrag, genom hvilket den danska regeringen bland annat
förband sig att gemensamt med Ryssland arbeta på upprätthållandet af den
svenska regeringsformen. Underrättelsen härom uppväckte hos hofvet en
liflig förtrytelse, som ej blott hade sin grund i oviljan öfver det hotande
ryska förmynderskapet, utan ock i fruktan för, att Rysslands understöd skulle
135.
Fredrik Karl Sinclair
(1728-177G).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
