Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven med afseende på vexelkontoren skedde en jemkning af den förra
riksdagens beslut. I följd af det häftiga kursfallet hade Kierinans och hans
bolagsmäns arfvingar ej mäktat uppfylla den 1766 trätfade uppgörelsen med
statsverket; nu räknades dem den genom kursfallet förorsakade förlusten till
godo, och i följd deraf nedsattes ersättningssumman till 1 631 255 daler
silf-vermynt. Det königska kontoret hugnades väl ej med någon dylik afprutning,
men Wittfoth frigafs, och Clason erhöll tillåtelse att återkomma till riket.
Oaktadt alla räfster och indragningar hade dock mössorna ej lyckats
ställa statsverket på bättre fötter, än att 1769 års stat visade en brist på
950 000 daler silfvermynt. En väsentlig orsak härtill var utan tvifvel den
kris, som det af mössorna införda strypsystemet framkallat och som äfven
menligt inverkat på statens inkomster; men om mössorna sålunda ej voro utan
skuld, så förbättrades ej ställningen genom hattarnes hushållning, som i
synnerhet efter författningsfrågans fall blef nästan lika slösaktig som före 1765.
Bland dem, som nu hugnades med pensioner, voro äfven de riksråd, som
tagit eller fått afsked, samt kronprinsens förra uppfostrare. Tessin kom dock
ej i åtnjutande af denna välbehöfliga tillökning i sina inkomster, ty han afled
den 7 januari 1770, dagen innan
ständernas bref om hans
pensionering utfärdades; kort förut hade
lian genom kronprinsen blifvit
försonad med konungaparet, som
besökt honom på Åkerö. Äfven
hof-vet fick, liksom till ersättning för
sina tillintetgjorda förhoppningar
om ökad makt, sin andel i
öfver-flödet, i det dess anslag höjdes och dess skulder betalades samt medel anslogos
till prinsarnes utrikes resor. Oaktadt utgifterna på detta sätt ökades,
nedsattes dock bevillningen, och under sådana förhållanden blef enda medlet att
få statsverket att gå i hop att åter anlita banken. Kronan befriades sålunda
till nästa riksdag från skyldigheten att betala de gamla bankoskulderna så
till kapital som ränta, och regeringen erhöll i banken tvenne kreditiv, det ena
på 30 tunnor guld att användas i händelse af krig, det andra pä en lika stor
summa till fyllande af statsbristen.
Den hugneligaste sidan af denna riksdags verksamhet erbjuder dess
hållning med afseende på den yttre politiken. I svaret på regeringens sekreta
proposition föreskref sekreta utskottet en strängt fredlig, men på samma gång
sjelfständig statskonst, och den frikostighet ständerna visade mot
försvarsverket förtjenar åtminstone ej att tadlas. Arbetena på de finska
fästningsverken återupptogos nu med förnyad ifver och anförtroddes jemte befälet öfver
den finska skärgårdsflottan, som sålunda åter blef en »armeens flotta», å nyo
åt Ehrensvärd. De indelta finska regementena gjordes fulltaliga, och anslag
gåfvos äfven till den stora flottans förstärkande.
Den 30 januari 1770 afslutades riksdagen. Hvad den åstadkommit
143. Daler silfvermynt 1770.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
