Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven hos sonen, och på detta sätt gruti diades hos denne från böljan en viss
obenägenhet mot friare statsformer, som fick ytterligare näring genom de
olyckliga följder af ständerregeringen, som han under sin ungdom fick bevitna.
Genom henne infördes han redan under barndomen i den ideverld, inom
hvilken de stora franska skriftställarne, en Yoltaire, d’Ale’mbert med flere, voro
tongifvande. Så lärde han sig tidigt älska vitterhet och konst, men i alla
hänseenden var dock ej denna andliga lifsluft fullt nyttig. Den så kallade
upplysningsfilosofien, som förkunnades i tidens franska literatur, var ett i
många hänseenden berättigadt försök att nedbryta de talrika fördomar, hvaraf
menniskoanden i århundraden hållits fjettrad, men under stridens hetta
förblandade man stundom bruket med missbruket; af ovilja mot vidskepelsen
och ofördragsamheten förleddes filosofeme att angripa sjelfva religionen, och
då de härvid ofta nog begagnade sig af gäckeriets vapen, uppkom ett flackt
fritänkeri, hvaraf hela den bildade verlden under sjuttonhundratalet mer
eller mindre smittades och som ej
heller var främmande för touen i
Lovisa Ulrikas hof. De intryck
prinsen härigenom mottog voro allt för
starka för att kunna utplånas af hans
religionslärares, öfverhofpredikanten
Göran Schröders lärdomar, och i
stället för den djupa och allvarliga
religiositet, som utmärkt Karl XI och
Karl XII, utvecklade sig hos honom
en lättsinnig och ytlig uppfattning af
lifvets högsta och vigtigaste frågor.
Yid fyra års ålder öfverlemnades
Gustaf åt Tessins och Dalins
handledning. Den förre sökte
förnämligast inverka på hans bildning genom
skriftliga uppsatser, bekanta under
benämningen »En gammal mans bref
till en ung prins», hvilka utgåfvos på
trycket och allmänt beundrades försitt
vältaliga språk, men han deltog äfven
personligen i undervisningen, och i hans sträfvan att genom en lätt och
lekande form göra denna så tilldragande som möjligt har man kanske icke
utan skäl velat söka en orsak till den motvilja mot grundligare arbete, som
prinsen enligt sina senare lärares vitnesbörd skall hafva ådagalagt och som
till en viss grad gjorde sig gällande, äfven sedan han hunnit mognare ålder.
Tessins egen smak för teatralisk ståt var sannolikt ej heller nyttig för hans
lärjunge, som redan af naturen synes hafva haft allt för mycken benägenhet
för dylika nöjen. Hvad som skadligast inverkade på hans utbildning var dock
den brytning, hvilken snart uppstod mellan hans föräldrar och Tessin, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
