Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bondeståndet (februari 1772), att en stor deputation skulle nedsättas för att
ransaka om ärendet; till en början af böjdes dock detta, då de öfriga stånden
uppdrogo åt sekreta utskottet att yttra sig om Nordencrantz’ upplysningar,
men ehuru detta klart och tydligt ådagalade, att förvirringen i
penningväsendet hade helt andra orsaker än tvenne enskilda personers åtgöranden,
samt afstyrkte den ifrågasatta räfsten med Jennings och Finlay, hvilkas
räkningar med statsverket redan för länge sedan blifvit granskade och godkända,
beslöto dock de ofrälse stånden i juli 1772, att en särskild deputation skulle
nedsättas. Adelns motstånd blef då fåfängt, och den 10 augusti trädde
deputationen i verksamhet. Den skulle visserligen sakna domsrätt, men huru litet
detta hade att betyda visade exemplet från 1765, och sålunda syntes redan
nu Fersens spådomar om våldsamma ingrepp i eganderätten vara på väg att
förverkligas. Nordencrantz sjelf fick ej upplefva denna seger, ty han afled
den 19 juli 75 år gammal.
Under det ständerna förnötte sin tid med dylika frågor, fick deremot
det ärende, som i främsta rummet bort vara föremål för deras omsorger,
nämligen statsregleringen, i stället ligga nere. Efter det slöseri, hvartill
den förra riksdagen gjort sig skyldig, hade naturligtvis det redan förut hårdt
medtagna statsverket råkat på ytterligare obestånd. I stället för att sjelft söka
utfinna botemedel häremot, sköt sekreta utskottet ärendet till regeringen, meu
denna förklarade sig ej kunna taga någon befattning dermed, då det var
ständerna, som omsorgen om statsregleringen numera tillkom. Utskottet
uppgjorde då ett förslag till stat för år 1772, men öfverlemnade åt stånden att
sjelf va uttänka medel till fyllande af statsbristen, som beräknades till ej
mindre än 50 tunnor guld. Adeln återförvisade emellertid ärendet till
sekreta utskottet; borgare och prester ville företaga indragningar i synnerhet
med afseende på försvarsväsendet, men bönderne, som ville begagna sig af
denna sak för att genomdrifva sitt gamla önskningsmål: tillträde till sekreta
utskottet, vägrade tills vidare att yttra sig om statsregleringen. De voro
också nära att nå sitt mål; . ty då frågan härigenom blifvit i flere månader
fördröjd, funno sig presterne och borgarne (juli och augusti 1772) slutligen
nödsakade att bifalla bondeståndets fordran, att sekreta utskottet i vissa
ärenden alltid skulle förstärkas med bönder. Strax derefter inträffade emellertid
statshvälfningen.
I nära sammanhang med statsregleringen stod frågan om bankens
ställning. Såsom vi minnas, hade 1769 års riksdag ej lyckats bota forvirringen
i penningväsendet, men sedan dess hade de åsigter om nödvändigheten att
genomföra en realisation, utan att sedlarna derförinnan nedtvingades till
pari, som då omfattades af de mera klarsynte inom hattpartiet, äfven vunnit
insteg bland mössorna, och strax före statshvälfningen förmådde tvenne af
detta partis förnämsta män, direktör Klas Frietzcky och kammarherre Fredrik
Ulrik von Essen, bankodeputationen att föreslå sekreta utskottet en realisation
enligt 60 marks kurs. Huru vida detta förslag kunnat genomdrifvas är dock
osäkert, då det förutsatte ett bränvinsförbud, och ett sådant redan förut med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
