- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
272

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-erhöll denne en raedtäflare i öfversten Karl Gideon Sinclair, en vetenskapligt
bildad officer af stor förtjenst, som erhållit sin utbildning i franska armeen.
Nya exercisreglementen och ett nytt forvaltningsregiem ente utfärdades, hären
gjordes i det närmaste fulltalig, magasin inrättades, och talrika öfningsläger
höllos, i hvilka konungen sjelf ifrigt deltog. För utbildandet af Finlands
försvarsväsen verkade Georg Magnus Sprengtporten med stor framgång.
Han utnämdes 1775 till högste befälhafvare inom de i militäriskt hänseende
vigtiga gränslandskapen Savolaks och Karelen, och den så kallade
savolaks-brigaden blef kanske den bäst öfvade armekår i hela riket. Genom yngre
officerare lät han kartlägga gränsen mot Ryssland, och på hans föranstaltan
-erhöll Finland en egen krigsskola. Ett steg, som kunnat blifva af stor
betydelse, togs 1774, då den under frihetstiden till lag upphöjda oseden, att
officerare vid afsked eller befordran af
efterträdaren erhöllo en så kallad
ackordssumma, formligt afskaffades,
men ty värr var konungen nog svag
att i stället under hand medgifva
tjensteköp. Med anciennetetsprincipen
bröts emellertid fullständigt, då
frågan gälde vigtigare platser, och om
också personlig gunst hädanefter
stundom fick ett allt för stort inflytande
i befordringsfrågor, var det dock nu
för den verkliga förtjensten onekligen
lättare än förut att göra sig gällande.
Att de förvända föreställningar om
militärisk lydnad och pligt, som
utvecklat sig under frihetstiden, ej på
en gång kunde utrotas låg dock i
sakens natur, men sannolikt hade mera
kunnat uträttas i detta hänseende, om
ej konungen varit allt för benägen
:att öfverse med de yngre officerarnes sjelfsvåld. I synnerhet framträdde denna
brist på en allvarlig krigstukt inom hufvudstadens garnisonsregementen, af
hvil-kas officerare flere gjorde sig skyldiga till svåra subordinationsbrott. Liksom den
yngre Sprengtporten i Finland verkade väl J. M. Sprengtporten här for
höjandet af den militäriska andan, men olyckligtvis blefvo hans stora talanger i
följd af hans olyckliga lynne snart utan nytta för det allmänna. Det
verkligt storartade sätt, hvarpå konungen lönat hans biträde vid statshvälfningen,
synes ej hafva försonat honom med att företaget utan hans medverkan bragtes
till ett lyckligt slut, och hans misstämning sökte sig bland annat ett uttryck
i den säkerligen obefogade misstanken, att Gustaf, i fall hans företag i
Finland misslyckats, ämnat undandraga sig ansvaret derför genom att förneka
’sin namnteckning under Sprengtportens fullmakt. Lynnet förbittrades ytter-

186.

Fredrik Henrik af Chapman
(1721-1908).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 10 16:16:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free