Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
njutningslysten som brodern och fortsatte sina lättsinniga förbindelser, äfven
sedan han den 7 juli 1774 blifvit förmäld med sin kusin, den qvicka och
älskvärda prinsessan Hedvig
Elisabet Charlotta, dotter till den
ny-utnämde grefven af Oldenburg och
Delmenhorst Friedrich August. Både
han och Fredrik Adolf ledo för
öf-rigt af ständig penningbrist, oaktadt
de af statskassan åtnjöto stora anslag.
Framför allt röjde sig dock en sedlig
förvändhet i den brist på kärlek och
förtroende, som utmärkte de kungliga
personernas förhållande till hvarandra.
Den känsla af tillgifvenhet för den
unge konungen, som underrättelsen om
statshvälfningen för ett ögonblick väckt
till lif hos Lovisa Ulrika, försvann
åter, då hon vid hemkomsten fann, att
Gustaf var fast besluten att i intet
hänseende med henne dela sin
ny-lörvärfvade makt, och efter åtskilliga
mindre trakasserier blef slutligen en
händelse, som bort kunna föra modern
ken till en brytning af den mest
pinsamma beskaffenhet. Äfven efter sitt
uppstigande på tronen fortfor Gustaf
länge att behandla sin gemål såsom
en främling, och lian skall till och med
en tid varit betänkt på skilsmässa.
Sommarn 1775 åstadkoms dock under
hofvets vistelse på Ekolsund ett
närmande, och, såsom redan är berättadt,
välsignades det förut barnlösa
äktenskapet 1778 med en son. Emellertid
hade man börjat tala om ett
otillbörligt förhållande mellan drottningen och
stallmästaren Munck, af hvars biträde
de kungliga makarna betjenat sig vid
sin försoning, och detta rykte kom
äfven någon tid före kronprinsens
födelse till enkedrottningen, som genast
satte tro dertill. Med sin vanliga
oför-sigtighet förklarade hon för hertig Karl
och sin föreläsare, schweizaren Beyloi
202. Adolf Fredrik Munck
(1749-1831).
och sonen närmare tillsammans, orsa-
203. Gustaf Maurits Armfelt
(1757-1814).
l, att hon ej skulle tillåta, det hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
