Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fåfanga tillåtit honom att söka det beskydd, som i sjelfva verket utgjorde ett
föremål för hans önskningar. Med ädel frikostighet kom han Bellman till
hjelp i dennes »poetiska
omständigheter» samt beredde sålunda åt detta
den svenska sångens söndagsbarn en
möjlighet att utan allt för tryckande
näringsbekymmer följa sin kallelse,
och i det längsta sökte han rädda
Bengt Lidner ur det förfall, hvari
den olycklige skalden genom sina
lidelser hade råkat. I den store
bildhuggaren Johan Tobias Sergels
atelier var konungen en ofta sedd
gäst, men man måste dock beklaga,
att han af missförstådt fosterländskt
nit nödgade konstnären att allt for
tidigt utbyta Italien mot sitt hemland,
der hans snille saknade tillräcklig
näring för att nå sin fulla utveckling.
Äfven målarkonsten och musiken voro
föremål för Gustafs uppmuntran och
vård. Så blef den utmärkte franske
målaren och arkitekten Jean Louis Desprez genom honom vunnen åt
Sverige, och den tyske tonsättaren
Johann Gottlieb Naumann
inkallades för att biträda vid den svenska
operans inrättande. Redan den 8
september 1771 instiftade Gustaf den
musikaliska akademien; den af K. G.
Tessin 1735 inrättade målar- och
bildhuggarakademien erhöll den 5
januari 1773 af honom sina första
privilegier, och Lovisa Ulrikas
vitterhetsakademi återupplifvades den 20 mars
1786 under namn af vitterhets-,
historie-och antiqvitetsakademien.
Denna kärlek till vitterhet och konst
stod hos Gustaf III i den närmaste
förening med hans varma
fosterlandskänsla. Ehuru hans hela bildning var
fransk, ville han dock, att den
svenska vitterheten så till språk som
innehåll skulle blifva fosterländsk. 1773
lät han öppna en svensk teater i stället för den franska skådebana, som under
212. Bengt Lidner
(1757 eller 1759-1793).
211. Karl Mikael Bellman
(1740-1795).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
