Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neutrala handelns beskyddarinna. Den 10 mars 1780 utfärdades sålunda en
deklaration hvarigenom Ryssland förklarade, att neutrala handelsfartyg borde
fritt fa segla på alla icke blockerade hamnar, att en hamn endast skulle anses
såsom blockerad, när den var verkligt innesluten, att gods, tillhörigt de
krigförande makterna, skulle vara fredadt på neutrala handelsfartyg, samt att
traktaternas bestämmelser om krigskontraband borde iakttagas; tillika inbjöd
kejsarinnan de öfriga neutrala makterna att till upprätthållande af dessa
grundsatser ingå ett beväpnadt förbund. I följd af sitt beroende af
Ryssland måste Danmark, ehuru ogerna, efterkomma denna inbjudning; från svensk
sida var det naturligt, att förslaget ej skulle möta några egentliga
svårigheter, då det noga öfverensstärade med de önskningar, som Gustaf III och
Ulrik Scheffer länge sökt göra gällande, och den 1 augusti 1780 biträdde
Sverige den beväpnade
neutraliteten. Afven Preussen, Båda
Sici-lierna, Portugal och den romerske
kejsaren ingingo i förbundet, och mot
denna mäktiga sammansättning
förmådde ej England upprätthålla sina
obilliga anspråk. Väl misslyckades i
följd af bundsförvandternes likgiltighet
Gustaf III:s storartade plan att skaffa
förbundets grundsatser erkännande
såsom en allmängiltig, folkrättslig lag. |
men så länge kriget varade, blefvo de |
dock aktade, och den fördel, den
svenska handeln häraf skördade,
återgäldade i rikt mått de af
krigsrustningarna förorsakade kostnaderna.
Vid tiden för det amerikanska
krigets slut nedlade Scheffer 1783
kanslipresidentsbefattningen, som han
på ett så hedrande sätt förestått,
och ehuru han lefde ända till 1799,
upphörde härmed hans deltagande i de allmänna angelägenheterna. Med
hans bortgång — säger Schröderheim i sina anteckningar — brast en stor
hållhake. Den milde och älskvärde skalden grefve Gustaf Filip Creutz,
som nu hemkallades från ambassadörsplatsen i Paris för att blifva hans
efterträdare, var lättare att leda, och från denna tid började Gustaf III» yttre
politik antaga en mera äfventyrlig riktning. Framfor allt bör dock detta
tillskrifvas J. K. Tolls växande inflytande. Det nit och den duglighet, som
denne dels såsom riksrådet Sparres medhjelpare i arbetet på krigsväsendets
förbättring, dels under åtskilliga hemliga beskickningar till utlandet lagt i
dagen, hade ytterligare befäst den goda tanke, som konungen sedan
stats-hvälfningen hyste om hans förmåga, och från 1783 framstår han såsom Gustafs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
