Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till sitt förra embete af borgmästare i Karlskrona. Schröderheim fick
emellertid ej behålla den sålunda utvidgade föredragningen vid den inre
expeditionen, utan hans statssekreterarerabete anförtroddes åt Rosenblad, och han
sjelf gjordes till landshöfding i Upsala.
Det var en egendomlig tid, full af bränbara ämnen och rik på
besynnerliga motsägelser, dessa de närmaste åren efter Gustaf III:s död. A ena
sidan voro Gustaf III:s vänner eller de så kallade gustavianerne uppretade
både öfver sitt eget fall och öfver den riktning som styrelsen antagit, och de
klagade, att den unge konungen var omgifven af heinliga »jakobiner»1 och af
konungamördarnes beskyddare. Å andra sidan började den franska
revolutionens ideer nu äfven sprida sig till den svenska medelklassen. Ty då denna
ej längre egde konungen till ledare i striden mot adeln, utan fast mer tyckte
sig märka, att den nya styrelsen visade förkärlek för aristokratien, böljade
dess genom händelserna i Frankrike ännu mer stegrade ovilja mot ärftliga
företrädesrättigheter äfven vända sig mot det ärftliga konungadömet.
Tidningar utkommo, som ifrade för jemlikhet och republik, klubbar bildades,
revolutionära sånger författades och sjöngos, och underrättelsen att republiken
utropats i Frankrike (september 1792) helsades af många med jubel. Ehuru
Reuterholm i själ och hjerta ej var någon demokrat, hade han dock genom
sin tryckfrihetslag bidragit till denna rörelse, och gustavianerne misstänkte
till och med, att han gynnade angreppen på det bestående för att på detta
sätt förbereda en statshvälfning, genom hvilken hertig Karl skulle upphöjas
patronen och 1720 års regeringsform återställas. Då den bekante Thorild i
december 1792 utgaf en skrift »Om det allmänna förståndets frihet» samt i
ett till hertigen riktadt företal, kalladt »Ärligheten», uppmanade denne att
gifva landet en demokratisk författning, lyckades emellertid Liljensparre, nu
underståthållare, allvarsamt uppskrämma hertigen. Denne fann för godt att den
21 december upplifva de straffbestämmelser, som 1774 års tryckfrihetslag hade
stadgat, samt att genom en kungörelse offentligt betyga sin trohet mot den unge
konungen och sin afsigt att bibehålla det bestående samhällsskicket, och ehuru
Reuterholm sökte skydda Thorild, hvilken såsom målsman för den rousseauska
riktningen i Sverige på sätt och vis var hans meningsfrände, blef dock denne
(februari 1793) dömd till fyra års landsflykt. Han erhöll emellertid af
regeringen en årlig pension samt befordrades, innan ännu hans landsförvisning
var förbi, till bibliotekarie vid Greifswalds högskola, hvaremot Liljensparre,
som genom sitt förhållande i denna sak synes hafva ådragit sig Reuterhohns
onåd, sjelf kort derefter blef sänd i ett slags landsflykt till Pommern.
Med afseende på Sveriges yttre politik medförde Gustaf III:s död
vigtiga förändringar. Då Gustaf ej längre ledde Sveriges öden, böljade Katarina
II åter visa lust att inblanda sig i vårt lands inre förhållanden. På grund
af sin vänskap för fadern ville hon anses såsom den unge Gustaf Adolfs be-
1 Så kallades medlemmarne af en klubb, som ledde de revolutionära rörelserna i Frankrike,
ocb med detta namn plägade man ntmärka äfven dem. som i andra länder omfattade revolutionens
grundsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
