Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägnar den franska republiken och förskaffade derigenom verkligen sin
regering en undsättning af fyrtio tunnor guld. Han lyckades också denna gång
(den 14 september 1795) afsluta ett subsidiefördrag, som erhöll den svenska
regeringens stadfastelse’; men redan följande året blef det samma af
fransmännen sjelfva brutet.
Den svenska regeringens vänskapliga hållning till den franska republiken
berodde emellertid numera ej af någon förkärlek för dess grundsatser.
Reuter-holms frisinthet bestod ej länge profvet, och såsom ofta är fallet med svaga
naturer, slog han öfver från den ena ytterligheten till en annan. Ett
obetydligt upplopp, som på nyåret 1793 uppkom i Stockholm, ingaf honom en
öfver-drifven förskräckelse för alla folkrörelser, och underrättelsen om den franske
konungens afrättuing gaf ytterligare näring åt denna sinnesstämning. I följd
liäraf återgick regeringen ej blott till Gustaf
III:s så mycket klandrade styrelsegrundsatser,
utan började visa en ömklig skuggrädsla, till
hvilken han svårligen skulle kunnat göra sig
skyldig. Förenings- och säkerhetsakten
förklarade Reuterholm nu för Gustafs klokaste
verk, och den 17 juni 1794 förbjödos
bok-tryckarne rid förlust af sina privilegier att i
tryck meddela något om den franska
republikens och de nordamerikanska förenta
staternas samhällsskick. Ja, Gustaf III:s literära
vänner, hvilka i allmänhet hyllade sansadt
frisinnade åsigter, började nu på högre ort
unses såsom »jakobiner»:, och då den 1794
aflidne grefve Fersens efterträdare i svenska
akademien, A. G. Silfverstolpe, i sitt
inträdestal med ogillande omtalade 1789 års
stats-livälfning, tog sig regeringen häraf auleduing
att till Gustaf Adolfs anträde till regeringen
suspendera svenska akademien, såsom en
härd för revolutionära tänkesätt (mars 1795), och Rosenstein, som var
akademiens sekreterare och som man i synnerhet ville åt, undgick endast genom
den unge konungens mellankomst att blifva skild från sin befattning såsom
deunes lärare. Både hos gustaviauerne och hos dem, som önskade det
gustavianska enväldets fall, uppväckte denna händelse en häftig förbittring.
De förre sågo deri ett helgerån mot ett af Gustafs vackraste verk, de senare
-ett helgerån mot friheten, och oviljån blef så mycket större, som man
misstänkte, att förföljelsen mot akademien egentligen var en hämd, för att
Reuter-holms önskan om en plats i detta samfund ej blifvit uppfyld. Det är dylika
drag, egnade att stöta alla partier och vitnande om ömkligt småsinne och
gränslös fåfänga, som förklara hvarför Reuterholm, utan att hafva ådragit
riket några egentliga olyckor, blifvit föremål för ett hat, så allmänt, att
246.
Magdalena Rudenskolds
schavot-tering på Riddarholmen.
Efter samtida teckning.
kanske ingen annan svensk statsman fått röna något likartadt
° °
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
