Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från prestembetet och under några år till och med var landsförvist. En
egendomlig foreteelse under denna tid var den så kallade svedenborgianismen,
hvars stiftare Emanuel Svedenborg var född 1688 och son af biskop J.
Syedberg. Under sin ungdom och första mannaålder var denne man en
utmärkt forskare i naturvetenskap och matematik, men på 1740-talet började
han hemsökas af drömmar och syner, och då han genom dessa trodde sig hafva
erhållit en högre uppenbarelse, uppträdde han såsom religiös reformator. Hans
lära, som i synnerhet derigenom skiide
sig från den lutherska, att den
förnekade nödvändigheten af en yttre
forsoning samt ej skilde mellan de tre
personerna i gudomen, vann i
synnerhet spridning i England, der
Svedenborg dog 1772, men erhöll äfven i
vårt land åtskilliga anhängare och
ut-öfvade, 3åsom i det föregående blifvit
påpekadt, ett visst inflytande på den
mystiska riktning, som under Gustaf
III:s tid gjorde sig gällande.
Den allmänna undervisningen
bibehölls i allmänhet på den grund,
som under det foregående tidhvarfvet
blifvit lagd, i det läroverken
fortfarande voro indelade i högskolor,
gymnasier och skolor. På den högre
undervisningen utöfvade emellertid
frihetstidens strängt byråkratiska riktning ett
mindre förmånligt inflytande. Att civila embetsexamina 1749 och 1750
infördes vid högskolorna förtjenar väl ej att klandras, men betänkligt var,
att en under denna tid nedsatt undervisningskommission uttryckligen kunde
förklara, »att sannskyldiga ändamålet med ett universitet är riksens
tjenste-verk», och att vetenskapernas egen tillväxt endast kan anses såsom
»sido-afsigter». Tillika hör man under denna tid klagas, att embetsbefordringamas
bindande vid »anciennetetsprincipen» hade till
följd, att ynglingarne för vinnande af tjenstår i
otid lemnade högskolorna. Under Gustaf HIs
tid klagades åter, att i synnerhet den unga adelu
af efterdömena vid hofvet lockades att under sin
vinn om fransktalande, ridande och dansande än
om grundliga kunskapers inhemtande. Under Gustaf IV Adolfs regering vunno
den franska revolutionens frihetsideer en synnerlig spridning bland ungdomen
vid Upsala högskola. Såsom härden för denna riktning ansågs »Juntan»,
en sällskaplig förening af studenter och yngre universitetslärare, hvars organ
var en »Literaturtidning» och ur hvars krets flere af de män utgingo, som
265.
Karl von Linné
(1707—1778).
266. Linnea namnteckning.
studietid mera lägga sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
