Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dpn rike hofmarskalken Karl de Geer (1720—1778). Äfven i kemien och
mineralogien intog Sverige under denna tid kanske den första platsen.
De mest framstående idkarne af dessa vetenskaper voro bergsrådet Georg
Brandt (1694—1768), i synnerhet bekant såsom upptäckare af kobolt;
bergmästaren Axel Fredrik Oronstedt (1722—1765), som först använde
blås-röret vid mineralogiska undersökningar;
professorn i Upsala Johan Gottskalk
Valle-rius(1709—1785); bergsrådet Sven Rinman
{1720—1792); assessorn i bergskollegiet
Johan Gottlieb Gahn (1745—1818);
professorn i Åbo Johan Gadolin (1760—1852);
Anders Gustaf Ekeberg (1767—1813)
samt framför alla professorn i Upsala
Tor-bern Olof Bergman (1735—1784) och Karl
Yilhelm Scheele (död 1786 vid 43 års
ål–der såsom apotekare i Köping), hvilka, den
förre på grund af utbildningen af den
kemiska analysen och det vetenskapliga
materialets ordnande, den senare genom en mängd
snillrika experiment och fruktbärande
upptäckter, intaga en aktad plats bland alla tiders
kemister.
Äfven framstående matematiker, fysiker
och astronomer, såsom Gustaf III:s lärare S.
271.
Linnés minnesvård i Upsala
domkyrka.
Klingenstjerna (1698—1765),
vetenskapsakademiens sekreterare P. Y. Vargentin (1717—1783), A. Celsius
{1701—1744) och professor D. Melanderhjelm (1726—1810), kan detta
tid-hvarf uppvisa, och under det samma lefde det svenska kartverkets gnmdläggare
S. G. Hermelin (1744—1820). Framstående läkare voro A. Bäck (1713—1795),
N. Rosén von Rosenstein
<1706—1773), O. af Acrel
<1717—1806), brödeme D.
<1732—1823) och K. F. von
Schulzenheim(1745—1808),
S. A. Hedin (1750—1821),
P. af Bjerkém (1765—1818),
A. J. Hagströmer (1753—
1830) med flere.
Foreningsbandet mellan
alla dessa arbetare på
naturvetenskapernas olika områden bildade vetenskapsakademien, som stiftades
1739 och hvars ordningsregler den 31 mars 1741 erliöllo kunglig stadfästelse.
Tidhvarfvets riktning på det praktiskt nyttiga i förening med den
derunder inträffade brytningen inom de ekonomiska åsigterna framkallade äfven
en rik nationalekonomisk literatur. De författare, som i synnerhet
kämpade för merkantilsysteraet, voro den bekante Nordencrantz, A. Berchu
UOOg IV-
Minnespenning öfver Karl von Linné.
Lyser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
