Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277.
rådet egde under hela tidhvarfvet en ganska liflig verksamhet rum. Hos
Je nitiska fomforskarne, riksrådet G. Bonde, assessor E. J. Björner, död
1750, och prosten J. Göransson, död 1769, märker man ännu spår af
rud-beckianismen, hvaremot den för sin djupa och mångsidiga lärdom högt aktade
Olof Celsius den äldre, död 1756
såsom domprost i Upsala, på ett mera
kritiskt sätt behandlade
fornforsknin-gen. Arckenholtz, bekant från
riksdagarna 1738—1739 och 1740—1741,
skref ett arbete om drottning Kristina,
och för en utförlig, om också ej
synnerligt konstnärlig framställning af Karl
XII:s historia står efterveriden i skuld
till konungens fältprest G. Nordberg,
död 1744. De flitige samlarne,
litera-tören Karl Kristofer Gjörvell,
död vid hög ålder 1811, och Karl
Gustaf
Yarmholtz(1713—1785)riktade vår historia med en mängd
värde-rika bidrag. Rikshistoriegrafen An ders
Schönberg, död 1811, skref
historiska bref om det svenska
regeringssättet, som vitna om grundlig lärdom
wh synnerligt mogen uppfattning, men som först i senare tider blifvit
fullständigt utgifna, och Botin intager såsom historisk författare en ej mindre
framstående plats än som juridisk. Ett rättvist anseende åtnjöto hos samtiden
bibliotekarien Erik Mikael Fant (1754—1817) och Olof Celsius den yngre,
•död såsom biskop i Lund 1794. Olof von Dalin, född 1708, död såsom hof-
kansler 1763, har på det historiska
området gjort sig ryktbar genom sin »Svea
rikes historia», hvilket arbete, om det
också i kritisk grundlighet eger
åtskilliga brister, dock genom sin lediga
och konstnärliga stil synnerligt
bidragit till studiet af fäderneslandets
historia. Utmärktast af alla denna tids
häfdatecknare voro dock professorn i
Lund Sven Bring, adlad
Lager-bring, född 1707, död 1787, i synnerhet bekant genom sitt stora arbete,
»Svea rikes historia», som dock blott behandlar medeltiden, kanslirådet
Jonas Hallenberg, född 1748, död 1834, och professorn i Åbo Henrik
Gabriel Porthan (1739—1804). Hallenbergs arbete om Gustaf II Adolf
år en ovärderlig källa för denne konungs historia, och den sist nämdes
forskningar äro för kännedomen om Finlands historia och språk af epokgörande be-
Olof af Acrel
(1717-1806).
"278
Minnespenning öfver vetenskapsakademiens
stiftande 1739.
Skall rikta tidhvarfvet med [sina] frukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
