13 (Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är de norska konungasagornas »Járnberaland», som hvarken
hörde till Vestmanland eller Dala i egentlig mening.

Landsträckan norr om skogen Emord utmed Botniska
viken är det egentliga Sveriges yngsta bygd. Den kallades
ännu under senare hälften af 1300-talet Helsingarnes land
(Helsingaland, Helsingia) och gick under detta nammn
åtminstone upp till vikens norra ända [1]. Detta namn var
dock redan förut i vissa fall inskränkt till bygden emellan
Emord och Hernön samt omfattade då tre särskilda »land»,
Alir, Sundæde och Mædalpada, af hvilka de två
förstnämnda slutligen inbegrepos i namnet Helsingaland [2].
Landet norr om Hernön kallades Ångermännens land
(Angermannaland, Angermannia), som i början af 1300-talet hade
ordnade kommuner upp till Ume elf [3]. Under Magnus
Erikssons förmyndarestyrelse vidtogos allvarligare åtgärder
för uppodlingen af trakterna norr om Skelefteelf [4]. —
Namnet hundare eller härad förekommer ej ofvan Emord.

Vi återgå nu till Mälaren, utmed hvars södra strand i
hela dess längd sträckte sig Södermännens land (Sudermannaland,
Sudermannia) ned till Kolmorden. Det omfattade

[1] 19)Helsingaland i, denna vidsträckta betydelse nämnes flere gånger
under förra hälften af 1300-talet (Sv. dipl. 1690, 2475, 2676, 3134, 3601).
I ett Bo Jonssons bref o. 1374 talas om gränsen emellan terra Helsingiæ
och episcopatus Aboensis (Orig. på papper i riksarkivet). Helsinglands
gräns mot Finland var på 1300-talet omtvistad och ansågs gå till Uleelf.
Styffe, Unionstiden, sid. 298.
[2] 20)Mædalpada omtalas från 1250-talet, Alir och Sundæde från början
af 1300-talet. Sv. dipl. 445, 1382, 1433, 1962, 2551, 3550 m. fl.
[3] 21)Helsl., Konb. 11: Hælsingær ... i landinu innæ; siþæn taka
Augermæn viþ. Schlyters uppl., sid. 26 o. 196. Sv. dipl. 444 (fr. år 1259),
1957, 1946 och 2043 (sockenlängderna fr. åren 1314 o. 1316).
[4] 22)Sv. dipl. 2606, 3134 o. 3409. — Namnen Norrland, Vesterbotten,
Norrbotten och Lappmarken äro temligen unga. En »landzende widh
Helsingeland och Ångermannaland benemdh Laepmarck» omtalas 1340
(Sv. dipl. 3473 i öfvers. från 1500-talet). — 1361 nämnes Norrabutn
(Riksark. pergbr. 507), 1374 Noor jnnan butnin och Norrobotn (Bo Jonssons
ofvannämnda bref), 1395 Nor i botnenom (R. pergbr. 2753), men
dessa uttryck beteckna knappast något bestämdt område. — Om namnet
Norrland se Styffe, Unionstiden, sid. 289, not. 5. — Ericus Olai talar om
»Helsingia cum regionibus in Norlandiis sibi conjunctis, quæ sunt
Angermannia, Norbotnia, Medelpadia et Gestricia, quas regiones fluvius Elff
distinguit a Svecia».

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:52 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/trterrit/0015.html

		Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige / 13 (1875) Author: Rudolf Tengberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|